torsdag 8 maj 2014

Music! Music! Music! Music!

Jo, CD-spelaren... Oj! Kanske måste varna..! Det här inlägget kommer inte handla om hundar.... CD-spelaren i bilstereon är "halvpaj" (jag besparar er dom detaljerna), så man är ofrivilligt hänvisad till radion istället....

Alltså, allt jag vill är att få lyssna på lite bra musik i bilen - inte prat, prat, prat, prat, prat! Speciellt på mornarna vill jag har m-u-s-i-k, ljuv mmmmmmusiiiiik.
    Men nädå! Jag har sex stycken radiostationer förprogrammerade, jag zappar desperat mellan kanalerna. en efter en, efter ljuv musik, men det är bara prat, prat; reklam, irriterande reklam. Byter till nästa radiostation... reklam... och nästa station... reklam. Med en högljudd suck tar jag dock nya tag, och trycker till nästa radiostations lilla knapp... näe.. där är det nån långtråkig frågelek. Byter igen... nån totalt ointressant intervju med nån totalt ointressant människa. Det hade i och för sig inte spelat nån roll om det ens var en intressant människa - jag vill inte ha en massa prat på morgonen! Allt jag vill ha är MUSIK! Jag byter kanal igen... prat, byter åter igen till en annan radiostation... och där är det mus... nädå - rap - eller growl, alltså prat fast i "musikform". *suckar mycket högljutt* (jo, det finns många bra rap-låtar, men ännu fler dåliga...)

Och så har vi alla dessa idiotiska jinglar...
    "Fyrtiofem minuters musik nonstop" Pyttsan! Reklam eller dum-jingeln som - om och om igen - påstår att det är musik nonstop i 45 minuter. Ljug! Bara ljug.
    Och så den där andra dum-jingeln: "Vi spelar vad vi vill." Duh? Om man nu kan spela "vad man vill".... VARFÖR VÄLJAR MAN DÅ JUST DEN LÅTEN!!!! Bläh!!! Det finns ju ett helt universum fullt med bra låtar... så väljer man... *suckar och himlar nedlåtande med ögonen*


 En liten pausbild med musikanknytning; Spirou tävlar freestyle.



Jo, det händer ibland när man i sitt förtvivlade sök genom alla radiostationer efter musik, ljuv musik, så finner man det.... *suck* Jo, där fick man höra de sista stroferna ur nån av ens favoritlåtar tona ut - och sen bli abrupt avbruten av nån dum jingel.

Apropå abrupt avbruten...
    Hur många av er känner till Beatles "A Day In The Life"? Ni vet från Sgt Pepper-albumet? Låten där en orkester löper amok i vild kakafoni i vild crescendo, som sen tvärt avbryts till tystnad - i väntan på pianots mäktiga slutackord....
    Varje gång... och då menar jag varje gång de spelar denna låt (vilket är förvånansvärt ofta) - så får man aldrig höra.... utan i den korta tystnaden (efter symfoniorkesterns oväsen) så dyker plötsligt nån dum reklam upp i högtalarna istället för det avslutande grundackordet - och radiojockarna (sic) ska vara typ Beatles-experter. Nä! Helgerån, säger jag. HELGERÅN!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar