Zafir har agilitytävlingsdebuterat och Pingu nollade ena loppet!! :) Agilitytävling Nacka BK

Men som vanligt så måste (?) vi beta av alla bilderna innan den stora händelsen förra helgen...

Agilityträning pågår. Efter fortsättnings2-kursen (som jag har, alltså) så fick även mina hundar testa banan. Pingu klarade av den galant! 😊 Jo, apropå ingenting, den översta "lampan" i mitten av bilden är månen, den andra snett ned till vänster är en planbelysningslampa. Man tager vad man haver, typ, i den sena kvällen/natten. 😉

Zafir satt på avbytarbänken, och var fatktiskt tyst, vilket var positivt. Det har nämligen gått lite si och så med passivitetsträningen, nämligen.

Även Zafir fick testa banan, förstås!

Så här skrev jag på fejjan sen när jag kom hem...

".... Sen (igen) så fick Zafir köra banan från kursen (modell fortsättning), och jag blev positivt överraskad över Zaf-slyngeln. 💖 Med tanke på att han om 2 veckor ska tävlingsdebutera så skäms jag lite att erkänna att ikväll var det första gången han körde en full-längdsbana (15 hinder). Han diskade sig typ 3-4 ggr, men mellan diskarna så fanns det guldkorn till hinderpassager. 😊

Sen (återigen) så fick Pingen köra banan... Vilken ljuuuuvlig känsla det är att köra en hund som kan. 😊💖💖💖

Jag själv haltar fram, men man kan köra agilitybana med fåniga hoppsasteg också. *skrattar åt åsynen av mig själv skutthoppa fram längs målrakan vilt ropande "Fram! Fram!"* Vill man så kan man. Så det så!! 😊😀
Fem över halv elva på kvällen/natten åkte hundarna o jag sen därifrån, glada och nöjda."

Senare en annan dag...

Tok-Zafir! 😊 Här går man i godan ro, tänker på annat, och plötsligt så ser man i ögonvrån sin hund skutta upp på denna... tja, vad det nu är för nåt...  som man själv knappt lade märke till att man gick förbi. Vissa saker registrerar hundar bättre än folk. 😏

 

Agilityträningstävling på hemmaklubben

Så väldigt passande så drog ett par klubbkompisar igång en tävlingsträning på långfredagen. Självklart så fick både Pingu och Zafir köra.

I väntans tider på sin tur. Zafir var den som var mest otålig till sin mattes stora förtret. *muttrar surt* "Jag muttrar lika mycket jag!! (läs: skrikgnäller i högan sky, mattes komm)", sa Zaffen.

 

Zaf och agilitybanan.

Fb-citat:

"Jaha, så har Zafir agilityträningstävlingsdebuterat, och det gick väl... så där - om man ska vara snäll mot sig själv. 😉
Det var flams och vims och nos och spår och flyyyygande gunga och virr och varr och snurr och "Zafiiiiiiir! Kom hiiiiiiit!!!!" i mängders mängder. Tja, The story remains the same, typ, men mina odågor till spaniels.

Tur att han iaf svarar bra på inkallningsvisselsignal. 😉
Fast å andra sidan: Andra gången han kör en full-längdsbana. Första gången tävlingslikt med andra tävlande o publik. Första gången med nummerskyltar!! Just det, ja!
Okej, det fanns stunder, små segment av "guldkorn" som spår att han i framtiden förhoppningsvis blir en hyfsad agilityhund.

Pingu var helt okej för att vara säsongens första träningstävling; vi är lite ringrostiga båda två.
Det som stör mig dock mest är att mitt vänsterben/vad är typ kaputt. Kan ju inte springa för fem öre! 😟

Hur ska det här gå på lördag? Hinner jag träna in fulländad distanshandling på några dar?"

Vanlig promenad längs kanalen

Här böjer man sig ned för att plocka upp efter sin hund...

... och när man vänder sig om så står ett fästpar gräsänder bara nån knapp meter bakom ryggen på en, alltså med andra ord bara nån meter ifrån två fågeljakthundar som nyfiket spanar in dom!! Är dom dumma i huvudet, eller? 😋😉😊

Bilderna är förstås tagna nån minut senare när jag fixat färdigt med bajspåsen, så gräsandparet har här nu traskat - lite molokna och besvikna - ifrån oss. Tja, de blev inte bjudna på nåt käk eller godis, vilket mina två hundar dock blev - för de uppförde sig exemplariskt.

 

"Godisstens-bilparkeringen"

Jaha, så hade man åter igen ställt bilen vid denna parkering...
 

Pingu på den sjätte (!) godisstenen på raken.

Det tar liksom evigheter innan man kommer fram till bilskrället. Här har vi typ kommit halvvägs. 😊😉

Och så har det varit påsk...

Så här tjusigt hade dom dekorerat rondellen in till Åkersberga. 😊

 Observera att jag har faktiskt stannat till bilen när jag tog dessa två foton. Så det så!!

Haha! Gillar det här fotot nästan bäst.. Har lite ödesmättad galgbacke/begravningsplats över sig. 😊

Blev lite hastigt och lustigt (?) lunchrastinhoppare på jobbet på påskaftonen. Nedanför bilder från när vi sen var på väg hemåt.

Bildsvep från när jag försökte ta mig till bilen som stod parkerad vid "Godisstensplatsen". Zafir passade på att stila lite. 😊

Sen bar det iväg för en skogspromenad...

Det syns inte på bilden hur brant nedför det är, men jag undrade hur sjutton jag skulle ta mig ned, och det här var enbart en nedförbrant av flera. Skrattade åt mig själv och funderade seriöst ett tag på att gå baklänges för att typ "lura" knävecket/vaden. 😊 (Det gör alltså mest ont när man går nedför).

Orkar inte skriva om det igen, så här ett ytterligare Fb-citat:

"Ibland (?) är jag lite dum i huvudet. 😉 Efter inhoppet på jobbet (som lunchavlösare, då knä/vaden kändes helt ok, t o m när jag gick nedför 20-stegstrappan), så väljer jag åka till den skog som har en massa stup och branter att ta sig nedför. Vadå? Benet är ju "friskt" nu, ju! Duh! 😝
Att röra på sig i kuperad terräng är nog bara bra, men man behöver väl inte överdriva? *ruskar på huvudet åt mig själv*
Knät/vaden (utan voltarengel inskrubbning) la av efter typ halva skogspromenaden, och då hade inte "stupen" ens börjat. 😉

Hundarna fick vid vissa ställen stränga order att gå precis intill mig, så därmed hade jag inte bara stenar, rötter och andra ojämnheter att snubbla över utan även två jyckar. Knät tyckte det var väldigt optimalt - not!"

Zafir spanar in brygga.

Zafir i solsken och snöfall samtidigt.

Senare på kvällen fick jag för mig att träna jyckarna lite... Haha! Här har jag tydligt (i mitt tycke, i alla fall), sagt att vi har tränat klart. Pingu har redan sprungit ut för lite godissöksnedvarvning ute på tomten, men Zafir står ensam och envist kvar i vardagsrummet: "Näe! Jag vill träna mer, ju!!", protesterade han surt.

Ett par dagar senare...

Nu är påskmusten urdrucken och påskgodiset är slut. Zafir tog då kvasten och städade påsken ut.

"Nä, nu är påsken över!", sa Zafir och högg tag i en "kvast"...

Pingu och Zafir laddar upp...

Pingu laddar upp med att ha nosen tätt intill sin lurviga svanstipp. Gos-hund! 💗

Uppladdning pågår inför morgonen efter då 2017 års agilitytävlingssäsong börjar, där Zafir agilitydebuterar. 😊 Hur ska det gå? Hur ska det gå?!! 😀

Fb-citat från kvällen:

"Lägesrapport från "Halta-Lotta" (alltså undertecknad):
Kan nu kliva ur bilen, gå upp- och nedför trappan på jobbet (20-trappsteg) samt t o m i nedförsbackar (!) utan större problem. 😊😊 Är dock ngt dopad. Testade agilityspringa på hemvägen från jobbet (tog avstickare till klubben), det gick sådär - men betydligt bättre än i onsdags."

Zafir på uppladdning med sin favvo-stövel tätt intill i soffan. 😊💗

Jaha, så var det dags!! Agilitytävling på Nacka BK

Det var så skönt att large-klasserna startade inte förrän på eftermiddagen. Lyx!! Så nån gång på eftermiddagen (nja, vid kl. 12.00), så bar det iväg med stödstr.. nej, jag menar kompressionsstrumpor och knäskydd på benen samt voltarenpiller i magen mot säsongens första agilitytävling. 😊 Zafir skulle ju också mätas in innan loppen, så det var bäst att vara där i tid, liksom.

Väl framme, på den smala vägen mot själva brukshundklubben, så har jag tur (till skillnad mot förra gången jag var där, då jag fick lov att backa typ hela vägen tillbaka till vägskälet på grund av möte) en lucka fanns i raden av parkerade bilar längs vägen, som jag kunde köra in på och släppa fram mötande bilar, för att sedan gliiiida in på parkeringen och få värsta bästa parkeringstället - precis intill banan. 😊😊

 

Det är tjusigt värre där på Nacka BK.

Fb-citat från dagen:

"En bra dag idag på tjusiga Nacka BK med trevligt sällskap. 😊
1. 2017 års agilitysäsong är nu igång, och nu med 2 hundar. 😊
2. Kunde ju faktiskt iaf halvspringa/jogga inne på de roliga banorna. 😊 //Halta-Lotta
3. Pingu tog sin sjunde (7:e) agilityklasspinne.😊
4. Zafiren har agilitydebuterat med spår-, nos- och okoncentrerat agilityskuttspring, men helt okej för att vara första tävlingen. Nu kan det liksom bara gå bättre. 😉 😊"

Här kommer filmsnuttarna:

Först ut: Pingus agilitylopp.

Man kan se hur jag småhaltar därborta mellan tunneln och balansbommen, men sen så kutade jag på... typ. 😏 Jo, mitt fåniga skutt innan starten var ett desperat försök att fånga Pingus uppmärksamhet bort från luktparadiset där innan första hindret.

  Sen var han så söt när han stannade upp i slalomets andra port för att invänta mig.

Jag hade faktiskt inte en aning om att vi var felfria när vi kom i mål och att tiden var så pass bra att det blev en 4:a placering med pinne av 40 startande, så det blev en glad överraskning sen när jag kom tillbaka från hundrastningsvändan som råkade krocka med prisutdelningen. "Öh? Vadå? Saknade dom mig vid prisutdelningen?!! Jaha!!", sa jag förvånat. Så det var bara att traska bort till sekretariatet för att lämna in tävlingsboken.

Bra jobbat trots en halt förare. Men kolla in tiderna... Pingu var hela tretton (!) långa sekunder efter vinnaren. Det är ju en smärre evighet i agilitymått mätt plus lite till, faktiskt!

Zafirs absoluta tävlingsdebut på officiell tävling. Hahahaha! Det blev en långfilm, typ. 😊

Jag hade liksom inte riktigt besämt mig om jag skulle bara köra på - och hoppas - eller om jag skulle försöka "bryta" och hela tiden se till att jag hade kontakt med Zaffen. Jag blev dock helt överrumplad (?) direkt i starten av att han till och med missade (?) det andra (!) hopphindret...

    Nybörjarjycke ute på vift!! Visselsignalen som hörs när han är bortom tunneln på andra sidan planen är jag som har tagit fram visselpipan; skönt att han i alla fall kommer på inkallningssignal. 😉😊 Haha! Undrar hur många agilityutövare som använder visselpipa på banan? Jag menar förutom domaren. 😊😊

    Därborta vid slalomstrulet var jag lite orolig att han skulle springa till skogs, men han höll sig på mattan... nej, jag menar planen. Ville inte traggla slalom på tävling (finns ingen större anledning), så vi tog målrakan direkt... Fast utan sista hindret då... *smått irriterad över detta* 

Okej, vissa sekvenser är i alla fall agility med hyfsade kontaktfältstagande, så jag tycker att det ändå var en helt okej debut, allra helst med tanke på att det var för allra första gången på en annan plats än hemmaklubbens agilitybana, och även att det var typ fjärde gången (försöket) att köra en fullängdsbana.

    Zaf är egentligen inte agilityklar, men när jag ju i alla fall skulle dit med Pingu, så passade vi på att tävlingsträna lite. Jag tror nog att han tyckte det var kul, vilket ju är huvudsaken.

Jo, när vi sen stod utanför banan och kollade in tävlingen, så krafsade han lite då och då på staketet. "Öh, släpp in mig! Jag vill in igen, ju!!", visade han sturskt. 😊

    Apropå staketet, så tyckte jag det var så skönt och tryggt att det fanns där. När vi körde banan, alltså.

Zafirs hoppklasslopp, en till låååångfilm. 😉😊

Nu hade jag bestämt mig för att sejfa i massor, det vill säga typ "kalla in" honom efter typ vartannat hinder; ville inte få dessa "utflykter" runt banan. Fast jag vet inte om det egentligen blev så bra. Äsch, nu kan det bara bli bättre!! 😊 Allra helst med tanke på att jag knappt springer överhuvudtaget. Fast å andra sidan, så är det liksom Zafirs "fel" när han inte följer mig för fem öre utan helt plötsligt far iväg nån helt annanstans än vad jag hade räknat med.
   Men jag slet och slet för att peppa att få upp den där agility-ofokuserade Zaf-nosen från marken. Det ska jag ändå har credit för... eller? 😏

Haha! Pingus hoppklasslopp. "Öh? Vad hände där?!!!", blev föraren (alltså jag) överraskad av att gamla "smitar-Pingu" plötsligt strikade back. 

Ja, ja.. även en hund kan ha en dålig dag (lopp). Nåt luktade himmelskt spännande gott. Men envisa jag ger inte upp i första taget. Haha! Till och med filmaren gav upp innan jag gjorde det. 😉😊 Så här kommenterade Rosie på Fb: "Jag trodde ju att du gav upp där. Jag glömde ju att du är en envis kärring när du sätter den sidan till. 😀 //Filmaren"

    Efter att Pingu smet tillbaka till luktfläcken (filmaren har nu gett upp), så typ började jag om där på plats; låtsades att det var en start och kutade sen direkt över mot målrakan. Tyvärr så "missade" Pingu sista hindret, vilket irriterade mig mer än själva skräp-loppet.
    Sen var det också lite synd att det blev som det blev eftersom själva banan skulle egentligen ha passat Pingu ganska bra (och om man ska tänka resultat och uppflyttningspinnar, så är det ju i hoppklass som det fattas en ynka pinne till upplytt till tvåan). Men äsch, nya tag nästnästa helg.

Pingu, bäst ändå. 😊💖

Stort tack till Linda och Rosie som filmade loppen!! 😊

Seger i skogen samt rallylydnadstävling på Tyresö BK

Efter motgångar börjar framgångarna hagla liksom. 😊😊

Tja, fast vi kan börja att erkänna några motgångar...

Söndag, dagen efter Nosework-tävlingen

Tog en promenad nere i Österskär. Hundarna och jag var inte riktigt eniga om hur fort och var vi skulle promenera. Fast trots det - eller kanske just därför - så stannade jag upp vid strandängen för lite rallyträning. Det gick så där, men helt okej. Och det var bra störning med alla söndagsflanörer runtom.

Efter det korta träningspasset så tränade vi passivitet för en liten stund.

 På eftermiddagen bar det av mot Arningehallen där jag skulle "leka" agilitydomare på AKSR:s KM för 2016 (!). Ja, bättre sent än aldrig, liksom.

 Innan vi åkte hem, så tog vi en tur i "Fängelseskogen", och denna gång gick vi lite längre in i skogen sen sist...

Tala om man fick sig en liten chock när man upptäcker att de har avverkat skogen!

Pingu-valp och Spirou vid samma ställe i skogen fast för fem år sedan, alltså 2012.

Pingu-slyngel och Spirou, också 2012.

Så här ser det ut nu.

Samma rotvälta fast från andra hållet. Bild tagen 2014.

 Ja, dessa motgångar...  är det inte hundträning som går åt skogen så är det skogen självt som gör det. *suck*

Så här skrev jag på Fejjan den 3:e april:

"Tja... man ska väl ha sådana träningspass också...

Dagens agilitypass där man mest tycktes vara osams och osynkad med bägge hundarna samt känslan av att vara smidig som en ovanligt fet o halt flodhäst.
(Men det var trevligt att träffa på Marianne o Scott. 😊)

Och som grädde på moset och riktigt spä på den redan otrevliga känslan så lyckades Zaf smita ifrån mig - med jaktskall och allt - på nedvarvningsrundan.
Jag var ensam på klubben, så jyckarna fick rejsa av sig. Tog omvägen via MH-banan till parkeringen. Zafir har ju på sistone varit så duktig i skogen, och jag kollade nu av hans skills; och han var sååå duktig..... men sen.... när man minst anade det.... *matte så arg som man kan spricka* 😡 Om nån hade då sagt nåt om "koppeltvång sommartid", så hade hen fått en stor fet smäll rakt mellan ögonen och ett väsande irriterat: "Jag VEEEEEEET!!!!!"

Zaf kom strax tillbaka, och sen, sen, sen... *muttrar surt* ... så gick vi tillbaka till platsen där han rymde och gjorde om - och rätt. Sen bar det av - med två lösa hundar som i sakta mak gick bakom sin sura matte (vågade inte annat) - ned tillbaka till agilityplanen till luktfläckstället där de båda hade fastnat när vi tränade. Mmmmm. Just det! Ingen vågade nosa nu inte!"

Och så dagen efter...

"Åkte åter direkt upp till brukshundklubben efter jobbet. Denna gång för att "revanscha" gårdagens bläh-träning. 😉
Idag fick vi trevlig o bra störningsträning av superduktiga och vilt sheltiebjäbbande BiziMaze och Tina 😊. De fick i sin tur störningsträning med undertecknads schizofrena ömsom dovt rytande och ömsom falsettberömmande glädjetjut till vimsig samt nosig (milt uttryckt) Zafir.

Sedan trevlig inbjudan till rallybaneträning, vilket eg skulle vara perfekt med tanke på helgens rallytävling och det gyllene tillfället när Maddo löpte, men avböjde dock ngt tveksamt; hade redan spenderat nästan två timmar på klubben."

Pingu "efter-träning-rullar-med-kampleksak"

Zafir ser trånande bortåt där han rymde dagen innan. Idag hade matte full kontroll. (Zafir i släpkoppel, Pingu kopplad, vi var denna gång inte ensamma på klubben).

Handlade efteråt. Zafir tittar nyvaket upp efter jag ställt in matkassen i bilen. Han reagerade knappt. Var nog lite trött, tror jag. 

Torsdag, tre dagar innan rallytävlingen

Det blev ett litet träningspass uppe på Hundloftet, så där på kvällskvisten. Åkte därifrån vid elvasnåret.
   Nedan lite typiska rallyträningsbilder... eller? 😉
 

Zafir i avbytarbåset. Zaf var förresten 5:e reserv på tävlingen, så vi hade redan bestämt att bara köra fortsättningsklassen som var på eftermiddagen. Så skönt med sovmorgon, ju!

Antingen så vädrar Pingu magen eller så tränar han på Lukas specialrallynummer "Vält!"

Zafir kikar ut från träningslokalen.

Apropå ingenting. Hundarna är nytrimmade, men Stig Helmer-tofsen är kvar. Hehe!

Men nu!!! Nu kommer vi till framgångarna!! 😊😊😊

Åttonde april. Lördagens skogspromenad...

Mitt eviga godisstenstjat har äntligen börjat ge frukt. Zafir har ju tidigare knappt brytt sig om godisstenarna: "Jag skiter väl i dom. Jag vädrar spännande vilt, ju!!", har Zafir nonchalerat sin matte.

Just denna skogstur hade jag dock med mig ett triumfkort i rockärmen...

Osttuben med viltsmak!!!! 😊😊😊

Plötsligt så var Zafir mer godisstensfixerad än godisstensproffset Pingu!

Zafir skuttade vigt upp på berget innan man hann blinka, typ. Pingu lyckades faktiskt inte skutta rakt upp utan han fick ta omvägen upp.

Traditionell godissök pågår.

"Bjuder du på nå´ mer, eller?"

Zafir kutade sen före och väntade på nästa godissten.

Även Pingu tycker osttuben är delikat. Han står på bakbenen och lutar frambenen mot mattes feta mage.

Brorsorna nosar tätt intill varandra på samma luktfläck.

Sen bar det av upp till brukshundklubben... Det är ju tävling imorrn.

Osttuben är med. Den ligger i den lilla lådan.

Lådan med osttub användes sen som extern belöning efter hinder när vi tränade hindersug. Ja, jag tänkte faktiskt till före. Jag förstod att bara lägga osttuben efter hindret inte skulle funka; då skulle ju Zafir ta hela tuben i munnen och trycka till under tiden han tar några ärevarv runt planen. Haha! Sicken belöning det skulle ha blivit! 😏 Nä, så osttub i större liten låda som Zafir knappt kan ta i munnen och bära åstad, men det var nästan att han lyckades ändå.

Pingu fick träna lite (torr-) rally inför helgens tävling.

Jaha, ett Fb-citat igen:

"Jag skäms lite, borde känna mig nedstämd, men jag är glad och upprymd - trots det idag är femårsdagen sen Grompan lämnade mig. 💖 Jag saknar honom, men...

Anledningen till min upprymdhet är mina två i livet närvarande jyckar. 💖💖 Jag har ju enträget försökt inpräntat i slyngel-Zafirens "viltintresse-huvud" att i skogen är det _bara_ godisstensjakt som gäller, och idag så var det han som var mer godisstensintresserad än Pingen!! Jag hade iofs med oss osttuben med viltsmak... Say no more, liksom. 😊

Efter den lyckade skogspromenaden åkte vi till brukshundklubben, och Zafir vad jätteduktig och visade fint hindersug med den lilla externbelöningslådan med den nu berömda osttuben inuti efter hindren. 😊

Pingu fick köra ett litet torr-rallygenrep inför morgondagen, och även han var jätteduktig; nosade knappt nåt alls trots spännande appellplan inkl den förföriskt lockande häcken... men så hade matte förstås osttuben i fickan. 😉"

Söndag, rallytävling på Tyresö BK

Det var så skönt med sovmorgon, att bara kunna ta det lugnt. Zafir hade nu kommit ned till andra reserv, men nära skjuter inget rallydeltagande. 😏 Och det gjorde mig absolut ingenting.

Först ut Izza och hon smällde till att ta kvalificeringpoäng - 91stycken - så där på hennes debut i fortsättningsklass. GRATTIS!! 😊😊

Uppvärmning pågår.

Snart i mål!!

När vi sen höll på att packa ihop för hemfärd, så hörde vi nån ropa bakom oss...

Det visade sig att ett sheltie-gäng ville ha med Izza på gruppfotografering. Izza ställde självklart upp på det. 😊

Meeeen! Nu har du igen glömt att berätta om Pingus rallyrunda!!

Ja, visst ja! Pingu och jag ställde ju också upp. Glömde ju. Sorry!
    Ja, ja, på nåt sätt så fick jag inte honom i absolut rätt rallymode. De som var före var klara snabbare än jag trodde, och även domarnas obligatoriska "paus" mellan de tävlande var också kortare än jag trodde; kände mig inte riktigt i fas med Ping när vi gick in på banan, men det grejade sig rätt bra ändå. 😊

För min personliga smak så föredrar jag när det är liiite längre mellan skyltarna, men det var ändå en rolig bana. Den kändes kort när vi var på väg mot de sista skyltarna, så jag började undra om jag hade glömt nån vända! 😏 Fast det hade vi inte. Så jag gjorde helt rätt i att bara köra på som om man visste vad man pysslade med. 

Pingu var först lite seg, och lite väl "tittig" mot planen mittemot oss där nåt annat träningssällskap höll på med sina jyckar; de var intressanta, men Pingu höll sig med sin matte. Duktiga, duktiga fin-hund! Tänk, va!! 😊💖💖
    Sen när han upptäcker att matte är lite väl snål med godisbelöning (alltså han fick ingenting eftersom vi ju råkade vara på en tävlingsbana), så började han lite småfrustrerat att voffa ut mig. Jag försökte få tyst på honom genom att vara mer lugn och tyst själv, men lyckades inte riktigt.

Så här såg det ut. Tänk han är lös på en rallybana utomhus!!! *svävar på små rosa moln* 😊😊

Det var lite synd att "Sitt, sväng vänster/höger" inte fungerade idag, vilket de gjorde dagen innan, men så är det. Nya tag en annan dag.

Och så här löd protokollet. Det börjar närma sig!! Mest glad blev jag för domarkommentaren: "Otroligt bra kontrollerat. Bra jobbat."

När vi sen kom fram till bilen, så syntes ingen Zafir till...

Han snarkade djupt på mattes plats i bilen.

En yrvaken Zaf.

Glada och nöjda åkte vi hemåt.