Stor- o lillnosarna: Seger i skogen samt rallylydnadstävling på Tyresö BK

Efter motgångar börjar framgångarna hagla liksom. 😊😊

Tja, fast vi kan börja att erkänna några motgångar...

Söndag, dagen efter Nosework-tävlingen

Tog en promenad nere i Österskär. Hundarna och jag var inte riktigt eniga om hur fort och var vi skulle promenera. Fast trots det - eller kanske just därför - så stannade jag upp vid strandängen för lite rallyträning. Det gick så där, men helt okej. Och det var bra störning med alla söndagsflanörer runtom.

Efter det korta träningspasset så tränade vi passivitet för en liten stund.

På eftermiddagen bar det av mot Arningehallen där jag skulle "leka" agilitydomare på AKSR:s KM för 2016 (!). Ja, bättre sent än aldrig, liksom.

Innan vi åkte hem, så tog vi en tur i "Fängelseskogen", och denna gång gick vi lite längre in i skogen sen sist...

Tala om man fick sig en liten chock när man upptäcker att de har avverkat skogen!

Pingu-valp och Spirou vid samma ställe i skogen fast för fem år sedan, alltså 2012.

Pingu-slyngel och Spirou, också 2012.

Så här ser det ut nu.

Samma rotvälta fast från andra hållet. Bild tagen 2014.

Ja, dessa motgångar... är det inte hundträning som går åt skogen så är det skogen självt som gör det. *suck*

Så här skrev jag på Fejjan den 3:e april:

"Tja... man ska väl ha sådana träningspass också...

Dagens agilitypass där man mest tycktes vara osams och osynkad med bägge hundarna samt känslan av att vara smidig som en ovanligt fet o halt flodhäst.
(Men det var trevligt att träffa på Marianne o Scott. 😊)

Och som grädde på moset och riktigt spä på den redan otrevliga känslan så lyckades Zaf smita ifrån mig - med jaktskall och allt - på nedvarvningsrundan.
Jag var ensam på klubben, så jyckarna fick rejsa av sig. Tog omvägen via MH-banan till parkeringen. Zafir har ju på sistone varit så duktig i skogen, och jag kollade nu av hans skills; och han var sååå duktig..... men sen.... när man minst anade det.... *matte så arg som man kan spricka* 😡 Om nån hade då sagt nåt om "koppeltvång sommartid", så hade hen fått en stor fet smäll rakt mellan ögonen och ett väsande irriterat: "Jag VEEEEEEET!!!!!"

Zaf kom strax tillbaka, och sen, sen, sen... *muttrar surt* ... så gick vi tillbaka till platsen där han rymde och gjorde om - och rätt. Sen bar det av - med två lösa hundar som i sakta mak gick bakom sin sura matte (vågade inte annat) - ned tillbaka till agilityplanen till luktfläckstället där de båda hade fastnat när vi tränade. Mmmmm. Just det! Ingen vågade nosa nu inte!"

Och så dagen efter...

"Åkte åter direkt upp till brukshundklubben efter jobbet. Denna gång för att "revanscha" gårdagens bläh-träning. 😉
Idag fick vi trevlig o bra störningsträning av superduktiga och vilt sheltiebjäbbande BiziMaze och Tina 😊. De fick i sin tur störningsträning med undertecknads schizofrena ömsom dovt rytande och ömsom falsettberömmande glädjetjut till vimsig samt nosig (milt uttryckt) Zafir.

Sedan trevlig inbjudan till rallybaneträning, vilket eg skulle vara perfekt med tanke på helgens rallytävling och det gyllene tillfället när Maddo löpte, men avböjde dock ngt tveksamt; hade redan spenderat nästan två timmar på klubben."

Pingu "efter-träning-rullar-med-kampleksak"

Zafir ser trånande bortåt där han rymde dagen innan. Idag hade matte full kontroll. (Zafir i släpkoppel, Pingu kopplad, vi var denna gång inte ensamma på klubben).

Handlade efteråt. Zafir tittar nyvaket upp efter jag ställt in matkassen i bilen. Han reagerade knappt. Var nog lite trött, tror jag.

Torsdag, tre dagar innan rallytävlingen

Det blev ett litet träningspass uppe på Hundloftet, så där på kvällskvisten. Åkte därifrån vid elvasnåret.
Nedan lite typiska rallyträningsbilder... eller? 😉

Zafir i avbytarbåset. Zaf var förresten 5:e reserv på tävlingen, så vi hade redan bestämt att bara köra fortsättningsklassen som var på eftermiddagen. Så skönt med sovmorgon, ju!

Antingen så vädrar Pingu magen eller så tränar han på Lukas specialrallynummer "Vält!"

Zafir kikar ut från träningslokalen.

Apropå ingenting. Hundarna är nytrimmade, men Stig Helmer-tofsen är kvar. Hehe!

Men nu!!! Nu kommer vi till framgångarna!! 😊😊😊

Åttonde april. Lördagens skogspromenad...

Mitt eviga godisstenstjat har äntligen börjat ge frukt. Zafir har ju tidigare knappt brytt sig om godisstenarna: "Jag skiter väl i dom. Jag vädrar spännande vilt, ju!!", har Zafir nonchalerat sin matte.

Just denna skogstur hade jag dock med mig ett triumfkort i rockärmen...

Osttuben med viltsmak!!!! 😊😊😊

Plötsligt så var Zafir mer godisstensfixerad än godisstensproffset Pingu!

Zafir skuttade vigt upp på berget innan man hann blinka, typ. Pingu lyckades faktiskt inte skutta rakt upp utan han fick ta omvägen upp.

Traditionell godissök pågår.

"Bjuder du på nå´ mer, eller?"

Zafir kutade sen före och väntade på nästa godissten.

Även Pingu tycker osttuben är delikat. Han står på bakbenen och lutar frambenen mot mattes feta mage.

Brorsorna nosar tätt intill varandra på samma luktfläck.

Sen bar det av upp till brukshundklubben... Det är ju tävling imorrn.

Osttuben är med. Den ligger i den lilla lådan.

Lådan med osttub användes sen som extern belöning efter hinder när vi tränade hindersug. Ja, jag tänkte faktiskt till före. Jag förstod att bara lägga osttuben efter hindret inte skulle funka; då skulle ju Zafir ta hela tuben i munnen och trycka till under tiden han tar några ärevarv runt planen. Haha! Sicken belöning det skulle ha blivit! 😏 Nä, så osttub i större liten låda som Zafir knappt kan ta i munnen och bära åstad, men det var nästan att han lyckades ändå.

Pingu fick träna lite (torr-) rally inför helgens tävling.

Jaha, ett Fb-citat igen:

"Jag skäms lite, borde känna mig nedstämd, men jag är glad och upprymd - trots det idag är femårsdagen sen Grompan lämnade mig. 💖 Jag saknar honom, men...

Anledningen till min upprymdhet är mina två i livet närvarande jyckar. 💖💖 Jag har ju enträget försökt inpräntat i slyngel-Zafirens "viltintresse-huvud" att i skogen är det _bara_ godisstensjakt som gäller, och idag så var det han som var mer godisstensintresserad än Pingen!! Jag hade iofs med oss osttuben med viltsmak... Say no more, liksom. 😊

Efter den lyckade skogspromenaden åkte vi till brukshundklubben, och Zafir vad jätteduktig och visade fint hindersug med den lilla externbelöningslådan med den nu berömda osttuben inuti efter hindren. 😊

Pingu fick köra ett litet torr-rallygenrep inför morgondagen, och även han var jätteduktig; nosade knappt nåt alls trots spännande appellplan inkl den förföriskt lockande häcken... men så hade matte förstås osttuben i fickan. 😉"

Söndag, rallytävling på Tyresö BK

Det var så skönt med sovmorgon, att bara kunna ta det lugnt. Zafir hade nu kommit ned till andra reserv, men nära skjuter inget rallydeltagande. 😏 Och det gjorde mig absolut ingenting.

Först ut Izza och hon smällde till att ta kvalificeringpoäng - 91stycken - så där på hennes debut i fortsättningsklass. GRATTIS!! 😊😊

Uppvärmning pågår.

Snart i mål!!

När vi sen höll på att packa ihop för hemfärd, så hörde vi nån ropa bakom oss...

Det visade sig att ett sheltie-gäng ville ha med Izza på gruppfotografering. Izza ställde självklart upp på det. 😊

Meeeen! Nu har du igen glömt att berätta om Pingus rallyrunda!!

Ja, visst ja! Pingu och jag ställde ju också upp. Glömde ju. Sorry!
Ja, ja, på nåt sätt så fick jag inte honom i absolut rätt rallymode. De som var före var klara snabbare än jag trodde, och även domarnas obligatoriska "paus" mellan de tävlande var också kortare än jag trodde; kände mig inte riktigt i fas med Ping när vi gick in på banan, men det grejade sig rätt bra ändå. 😊

För min personliga smak så föredrar jag när det är liiite längre mellan skyltarna, men det var ändå en rolig bana. Den kändes kort när vi var på väg mot de sista skyltarna, så jag började undra om jag hade glömt nån vända! 😏 Fast det hade vi inte. Så jag gjorde helt rätt i att bara köra på som om man visste vad man pysslade med.

Pingu var först lite seg, och lite väl "tittig" mot planen mittemot oss där nåt annat träningssällskap höll på med sina jyckar; de var intressanta, men Pingu höll sig med sin matte. Duktiga, duktiga fin-hund! Tänk, va!! 😊💖💖
Sen när han upptäcker att matte är lite väl snål med godisbelöning (alltså han fick ingenting eftersom vi ju råkade vara på en tävlingsbana), så började han lite småfrustrerat att voffa ut mig. Jag försökte få tyst på honom genom att vara mer lugn och tyst själv, men lyckades inte riktigt.