Pingu har MH:at idag!

Först vill jag bara lägga till om gårdagens inlägg om Pingus rallylydnadstävling på Uppsala BK, alltså cirka knappt 45 minuters resväg, att han la sig inte ned en endaste gång i bilen - vare sig på ditvägen eller på hemvägen - han satt rakt upp hela sträckan - utan att ens en gång luta sig (som han annars brukar när han är lite småtrött). De andra hundarna (som bara hade varit hejarklack) låg och snarkade på hemvägen.

Jo, till saken...
    Idag har Pingu MH:at, och att det blev så var för att det var i närheten, Vallentuna BK, och att det först inte blev fullt. Då tyckte jag att det var lika bra att passa på, man vet aldrig när tillfället kommer igen.

Jag måste väl säga att över lag så uppförde Pingu sig som jag trodde. Det moment som han dock överraskade mig rejält var vid passiviteten (eller aktivitet, som det står i protokollet). Annars så brukar Pingu antingen uppfordrande voffa eller busigt och hejvilt dragkampa med kopplet om jag står still. Det brukar bara ta några sekunder innan han sätter igång, som till exempel nu idag när Louise, jag och Pingu stod och väntade inför hans MH-start; Pingu drog och slet i kopplet, och när jag tillrättavisade honom, så svarade han med voff och matte-tillrättavisningar: "Ja, men stå inte still här, då. Gör nåt, män´ska! Hitt´ på nåt kul!"
    Men på MH:et (passivitet i tre minuter, med andra ord: en hel evighet) så nosade han först lite förstrött runt mig, för att slutligen bara sitta still och glo på mig.
    Jag antar att han liksom behövde en liten paus i MH:andet efter att ha nosat in folk, lekt lite dragkamp med en okänd tjej och lite lätt jagat efter "lill-haren". Däremot när vi står still under tiden jag får instruktioner för nästföljande moment, så börjar han otåligt att voffa, alltså som han annars brukar göra. Han hade väl då fått sin lilla andpaus?

Alla bilder är från Grompans MH. Foto: Katarina Nyman.

 

Jo, apropå "lill-haren"...
    Vi fick först lov att göra om, för Pingu var helt försjunken i en doftfläck (nähe! Vad förvånande - inte!) när den lilla pälstofsen for iväg; han märkte nada.
    Vid nästa försök så kollade han nyfiket in den, och jagade lite lätt efter den, men inte förrän jag hade tagit ett steg mot den. Fast Pingu var nästan mer intresserad av själva konstruktionen av "lill-hare"-mackapären, ståltrissorna och vajern än själva "haren". :)

Vid skotten, så var det lite samma grej; han ville undersöka var oljudet kom ifrån. Visserligen vilt voffande och lika vilt nosande for han runt på stigen och runt buskarna för att leta reda på hur det hela gick till.

Det var nästan samma sak innan med "dumpe" och även ljudskramlet; först hoppade han högt, sen undersökte han.

Hu, vilka hiskeligt fula spöken!!! (alltså den vitklädda till vänster ;) )

 

Jo, apropå tester...
    Man ska nog ta alla tester med en nypa salt. Till exempel nu Pingus kryss i MH-protokollet vid "Aktivitet"; han fick en 2:a ("Är uppmärksam och lugn - står, sitter eller ligger"). Haha! Javisst, det var vad han visade upp idag - vid detta tillfälle, men det är såååå missvisande! Det är inte Pingu. Om han hade visat upp sitt rätta jag, så hade han fått en 4:a eller en 5:a ("Är uppmärksam med ökad aktivitet..." eller "Växlar snabbt aktiviteter under momentet...") Men mentalbeskrivaren kan ju inte göra annat än att beskriva det han/hon ser - hur fel det än egentligen är.

Pingu fick en 3:a på skotten, och det kanske också är lite missvisande. Jag uppfattade som om beskrivaren var lite tveksam innan hon bestämde sig. 3:a = "Riktar intresse mot skytten, publiken eller annat, men återgår till lek/passivitet". Visst, det var väl ju precis vad han gjorde, men jag misstänker att många tror/tycker att om man får en 3:a så är hunden skottberörd på ett negativt sätt; att den blir orolig eller rädd.
    Kanske Pingu var rädd, men han löste "problemet" med att försöka leta reda på "skott-källan" och reda ut "pang-oljud-mysteriet". I mina ögon så tyder det på en viss intelligens och sunt förnuft samt lite nyttig nyfikenhet.
    Eh? Det kändes mycket märkligt att skriva ordet intelligens i samma mening som springer spaniel. :)

I och för sig så kan jag ha fel, men jag har en känsla av att just skottbedömningen är lite "infekterad" eller vad jag ska kalla det för. Jag minns att efter Gromit hade kört sitt MH-test att några reagerade över att han hade fått en 2:a ("Avtagande kontroller under lek/passivitet. Därefter oberörd"), men det var ju ungefär så han hade uppfört sig, och jag ser inget "fel" i det, utan mer en vettig och sund reaktion till när det plötsligt pangar bredvid en. Jag vet inte, jag kanske har missuppfattat hela grejen?

Hihi! Gromit sprang också för att leta reda på skytten - och han fann honom. Hihi! Jag tror inte det var riktigt meningen. Hehe!

Gromit kollar kvickt in varifrån pang-ljudet kom ifrån. Hihi! Här så visste han, för han hade strax innan redan nästan varit helt framme intill skytten, som låg väl gömd (trodde dom, ja) under en gran.

 

Foto från Pingus MH kommer inom kort. Tack åter igen, Lousie för hovfotograferandet!