När det gäller Wilbur, 15 år, så är det nog inte så värst klokt att vänta med att fira födelsedagar hur länge som helst... av naturliga skäl. Det känns sorgligt att man vet att det här är det absolut sista Wilburkalaset. :( Även om man skulle vilja att han ska bli 16, så... man får väl vara i alla fall liiite krasst realistisk.
Så här läckra och smaskiga var alla tårtbitar. Femton tårtljus i den ena och elva i den andra. Spirous, Pingus och människornas tårtor (typ) var det inte ett endaste tårtljus i. Fast det var vi nog ganska glada över.
Jag hade något besvär att få till det här fotot - utan att vare sig hem, hundar eller tårtor skulle brinna upp. Men det gick!!
Haha! Först hade jag fullt sjå att inte tårtbitarna skulle brinna upp. Dels tog det ju typ ett "halvår" att först tända elva tårtljus - och sen femton stycken till, och dels så blev det en ganska ordentlig eldlåga när femton tända tårtljus flammade tillsammans på en liten blodpuddingsyta. - så ett par tårtljus hann liksom brinna ned innan hundarna var utsatta på fotosessionsplats.
Fast allt gick bra (med stor hjälp av mina gäster som höll koll så att inte tårtorna brann upp - eller nån hund - medan jag placerade ut en hund efter den andre samt när jag sedan för en kort sekund vände ryggen till för att greppa kameran.
Under den korta fotosessionen så upprepade jag ganska många "Bra!" och "Stanna kvar!".
Lite kul att döv-blinda Wilbur fattade att man skulle sitta kvar, och att Linus, a.k.a. "den ständige ultranärgångna skuggan", också satt kvar medan jag fotade spektaklet. Haha! De vågade väl inte annat med tanke på eldlågorna. :)
Linus låter sig väl smaka.
Wilbur likaså.
Festen är slut. Linus och Pingu undrar vart alla roliga gäster tänker ta vägen: "Vadå åka hem till sitt?"
Två trötta festprissar. Men vilket party det var!!
En fotografs vedermödor, men såååå värt allt besvär!
SvaraRadera