Så här brukar det ju se ut.
Ofta så glömmer jag bort jyckarna vid matdags.. Alltså, jag ger dom sin mat, sedan lämnar jag dom oftast själva medan de glupskt slukar sin mat från respektive matskål. Efter ett tag så brukar jag undra vart ESS:en har tagit vägen? Wilbur och Linus är där intill mig i soffan, de har ätit färdigt, men var är Pingu och Spirou?
Jo, de väntar troget inne i köket, kör sin egen variant av platsliggning modell "hakan i golvet" med egenpåhittad extern belöning - men det är matte som bestämmer över den. Så det brukar se ut så här när jag kikar in i köket (bilden ovan). Och vi pratar inte om några fjuttiga två minuters "platsliggning"; jag kan ibland glömma bort dom läääänge.
Men härom dagen, så var jag kvar inne i köket och fixade och donade lite... jag tror att det heter att diska..? Med andra ord så hade jag ryggen åt hundarna. Plötsligt hör jag ett dunk bakom mig. Jag vänder mig om och ser det här:
Pingu har våldsamt stött till Linus matskål med tassen, så att matresterna har skvalpat över.
Eftersom jag nu inte vill att Pingu ska lära sig att det går alldeles utmärkt att kringgå mattes matskålsregler, så fick han inte glufsa i sig matkulorna som låg fritt på golvet. Annars så är regeln så att om Linus eller Wilbur råkar tappa nån matkula utanför skålen, så får man äta upp dom. (Matkulorna, alltså. Inte Wilbur eller Linus, dom får man inte äta upp.)
Det är strikt förbjudet att nalla från själva skålen.
Jag vill inte att Pingu ska komma på tricket att först "råka" stöta till skålen med tassen - för sen ha världens middagsfeast.
Både Pingu och Spirou fick sedan belöning - från min hand - för att de var så duktiga och inte bara kastade sig över de utspridda matkulorna.
Jaha! Det var dagens skryt. Over and out.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar