En liten tur i "Vildsvinsskogen"

Det var ju världens bästa väder igår, söndag, så pass fint att till och med jag, som ju inte är så särdeles förtjust i vintern, faktiskt tyckte det var helt okej. Det var knappt att jag ville gå in igen.

 Hela gänget nere på gårdsplanen.

Wilbur

 

Först en liten promenad med Wilbur och Linus, sedan blev det en spontan tur i "Vildsvinsskogen". Jag brukar oftast inte gå där... ni förstår säkert varför.

 Den första etappen i denna skog är värsta bergsbestigningen. Vissa brydde sig inte ett skvatt om att det var lodräta bergsväggar (lätt överdrift). 

Plötsligt så stannade matte (och pustade ut) för att fota jyckarna poserande så fint på bergsknallen. Det var inte alls för att hon behövde hämta andan. *harkl*

 Vissa andra flööööög runt som om de hade vingar under tassarna - plus en turbomotor.

 Spirre tog det desto lugnare, och kollade noga var man satte ned tassarna.

 "Öh? Vem har varit här och stökat till i "Vildsvinsskogen?", undersöker Pingu.

Han är inte så himla smart den gossen. ;)

 Och så var det poseringsdags på godissten igen.

 När vi vände hemåt igen, så började nån plötsligt att gå före! Nån som annars jämt traskar bakom matte.

 "Men hallå, Pingu!! Kan man få dig att se in i kameran nångång, månntro?" Näe då!

 Spirou visar dock lydigt upp sin nos som för tillfället var prydd med en snöprydnad. Snyggt, va!!

 "Äh, ska ni börja prata sånt tjafs, så lägger jag mig ned. Har egentligen inte tid med er... måste spana, och lyssna, och spana... och vädra.....

 Pingu. On top of the hill.

 När vi var på den här delen av "Vildsvingsskogen" så var det solens varmt och man såg hur långt som helst (nja, typ). Då låtsades matte att hon var uppe på kalfjället uppe i fjällen nånstans.

 Här hade jag tänkt att jyckarna skulle posera i snön så att man samtidigt såg "utsikten", men Spirou (och jag med) vägrade gå ned i djupa snön...

 ... och Pingu hade inte tid att vänta hur länge som helst...

 "Det är ju världens mest intressanta pryl här ju!! 

 "Nånstans.... djupt under snön.."

Observera Pingus studssteg i snön. Ja, skutta kan han i alla fall.

 Medan Pingu letade efter... vad det nu var för nåt, så stod Spirou stilla kvar på.. det som på sommarhalvåret är en stig. Nu var det mer pulsa som gällde, för det var inte många som hade gått där före oss. Hade ingen varit där innan i snön, så hade jag nog avstått skogsturen. Vi brukar inte gå så ofta i denna skog, så jag hittar inte så bra, och om då stigarna är gömda under snön, så... Nä, har ingen lust att gå vilse där. Har lyckats med det förut... på sommaren.

 Pingu bara vägrar...

 ... att se på mig. "Jag har ju inte tid, säger jag ju!!!", visar Pingu.

 Nästan en blick åt mattes håll i alla fall.

 Sen väl hemma var man lite frusen av sig... och trött.