tisdag 24 februari 2015

En jobbardag som inte riktigt var som vanligt, men nästan

Egentligen har jag inte nåt att skriva om, men vad hjälper det? Man gör det ändå. För nån text borde man väl ha till bilderna som var från en jobbardag för en liten smärre tid sen när jag tog lunch. Alltså först jobbar man, sen tar man lunch då man tar sig ut från jobbets väggar, för att sen komma tillbaka till sin arbetsplats igen för att jobba några timmar till. Jag brukar alltså annars inte ta "lunch-lunch", utan jag slutar istället lite tidigare.
    Anledningen till att jag tog riktig lunch var för att nån var sjuk så det fattades folk (= personal) de sista timmarna/timmen i butiken.

Plötsligt när jag letar mig fram mellan alla hyllorna nere på lagret, så spatserar Spirou där i gångarna. Man brukar inte annars möta honom där nere på lagret. Spirre brukar mest sova sig genom arbetsdagen. "Hej Spirre!", sa jag glatt och lite förvånat, och jag fick några svansviftningar till svar.


Jag var ute på lastkajen för att slänga kartonger, och fina Pingu sitter i dörröppningen och håller vakt. Eh? Nä, han sitter nog bara där och kollar läget. Kanske han drömmer om att få vara ute i skogen istället.
Som ni säkert ser så ligger Spirou och snarkar i bakgrunden.




Nu är vi på lunch.
Under hundpromenaden så kom jag på att när jag i alla fall var ute och knatade så kunde jag ju passa på att flytta på bilen från infartsparkeringen till den lite närmare parkeringen, så man slipper gå så långt när man är trött och lat efter arbetsdagen. Och när man i alla fall var där på en lite mer öppen yta så passade vi på att träna lite.
Som vanligt blev det lite snurrar och cirklar, samt lite annat smått och gott, som rally- och freestylemoves, och förstås lite "sitt-i-grupp-fast-en-i-taget" medan den andre tränade följsamhet runtom som störning. Om jag minns rätt så blev det nog lite inkallning också rakt framför den andre som tränade sitta/ligga kvar.

Om jag ska vara riktigt ärlig så är den här bilden tagen nån dag efteråt. Den är arrangerad för att visa hur det såg ut där vi tränade en liten stund nån dag innan. ;)

 


Jaha! Nu ska jag erkänna att jag har varit olydig och olaglig. När vi sen skulle förflytta bilen den korta sträckan till den andra parkeringen närmare jobbet, så var jag lat. Jyckarna fick vara i baksätet. Spirou skuttade glatt och lyckligt in; han älskar att få vara i baksätet. :)

Pingu tvekade... "Vadå? Ska jag vara där? Där Wilbur brukar vara? Nä, det är nog inte riktigt rätt....", visade Pingu som först totaltvägrade att skutta in i baksätet. 
Det kan förstås också vara så att han känner till det där om lagar och förordningar.




Nu är det efter stängningsdags. "Men varför åker vi inte hem för?", undrar Spirre något otåligt.

Matte var ju inte riktigt klar med jobbet, så jyckarna fick vänta lite till. Pingu, han somnade han.

Sen när vi väl skulle dra därifrån så var Spirre försvunnen. "Varför kommer han inte för när jag ropar? Han som var så himla otålig för en stund sen?", undrade jag.
Ja, ni ser varför, va? Nån hade råkat hamna på fel sida om grinden. :)



Home Sweet Home.

Nu vet jag inte riktigt säkert om just den här bilden är tagen just den kvällen, men så här ser det ofta ut här hemma; vi alla som bor här, 2-som 4-benta, skyndar sig för att få en plats i soffan. Att det är bara Pingu och Wilbur på plats beror nog på att Spirou och Linus har varit med mig inne i köket - in i det sista - och kollat medan jag fixat kvällsfika. Om de brukar tigga? Svar: Ja.
Med andra ord tycker uppenbarligen de två att eventuella tappade smulor är viktigare än soffplatser. Fast å andra sidan så har ju Linus sin egen plats där uppe på ryggstödet, och Spirou har "sin" snurrfåtölj (som ingen annan vill sitta/ligga i). Dom platserna är ej att förakta. Tycker dom, ja.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar