lördag 22 november 2014

Husesyn på jobbet.

På allmän begäran. Här kommer husesyn på jobbet...


Vad är det där för ena jyckar?

Som sitter ute på lastkaj-gården?

Den ena verkar vara Spirou...

Men vem är den där andra? Den som nu har lite otåligt lagt sig ned?

"Men hallå!! Det är ju jag! Pingu!!! Jag jobbar här!

"Välkommen in!", säger Spirou inbjudande.

"Men vart har Pingu tagit vägen?" undrar ni nu. Jo, han har rusat nedför trappan ned till lagret.

 "Men hallå?! Vad gör du nu därnere? Kom upp vetja!!", säger både Spirou och Pingu.

 "Att allt ska ta en sån tid för de där människorna!", slumrar Pingu.

 Okej, ibland (läs: oftast) så latar sig hundarna när de är på jobbet.

 Wilbur brukar inte jobba så ofta, han är ju faktiskt pensionär, men när han då är på jobbet så brukar han ta den bästa hundsängen i besittning.


Fast här har Wilbur hittat en tomkartong... Hm? Vet faktiskt inte riktigt hur det gick till - och antagligen vet nog inte ens Wilbur själv det.

"Men hallå? Vart tog ni alla vägen?", funderar den numera döve och blinde femtonårige Wilbur.
Nu för tiden när Wilbur jobbar så brukar vi faktiskt sätta en grind för trappan - för säkerhets skull - så inte stackars Wilbur helt plötsligt finner sig själv mitt i ett stuuuuuuuuuuup.

"Vad försiggår där nere på lagret egentligen?", spanar Pingu.

"Men hallå?! Har ni gått ned nu igen!!", undrar Spirou lite förvirrat.
 

Ibland kan det dock vara skönt att få vara lite för sig själv. Bilden till vänster så är det Wilbur som hade hittat en ostörd liten vrå i ett hörn nere på lagret. Pingu hittade sin "ostörda vrå" direkt nedanför trappan.... Nä! Så "ostört" var inte det!! Mera ett ständigt *kliva, kliva* över jycken istället.

En annan vrå nere på lagret.

"Men hörrni!! Det är nåt i vägen här! Man kommer ju inte fram, ju!!", anser feg-Pingu som faktiskt är lite smårädd för kartonger som rör på sig.

"Vad gör du?", spanar Pingu.

Hur som helst så är det ett fasligt rännande i den där trappan; 20 trappsteg ned... 20 trappsteg upp... 20 trappsteg ned.... 20 trappsteg upp.... och så vidare.

Hundarna har faktiskt mer eller mindre gett upp att hänga med varje gång, men lite då och då får man ändå sällskap i trappan.


"Men matte... kan du inte strunta i dom där kunderna och ränna i trappan fram och tillbaka - lek med oss istället!!"

"Men nä då... Matte bryr sig inte om mig längre...", snyftar en uttråkad Pingu.


Nåja... Han kan minsann roa sig själv. Här återinvigde vi den gamla godiskulan.


Den här bilden har inte så himla mycket med husesynen att göra, förutom att postern satt uppe nere i den gamla lokalen - och jag känner mig så där lite då och då på jobbet i butiken; bankar pannan mot väggen och stönar "Folk!" ;)

"Ja, ja... Vi stönar också ibland... åt dig!", berättar Linus och Pingu lite missnöjt.

Linus och Wilbur kikar ut genom bakdörren, ut mot lastkajen.


Så här ser det ut på gatan utanför lastkajen.


"Äh, strunta i lagret och lastkajen. Visa butiken istället!!"


Men Pingu! Inte får väl du öppna grinden själv!!

Pingu vet minsann att man inte får, och ibland dåsar man till så där halvt om halvt på fel sida.

Och ibland så.... smyger han ut. Olovandes.

Hur lätt är det på en skala att bestämt visa ut jycken när han i sin tur visar upp den här oskyldiga och något bedjande blicken?
Vid just det här tillfället så hade han helt tyst bara lagt sig ned bakom min rygg medan jag talade med en kund, men jag såg minsann i ögonvrån...


Ibland så delar vi av hunddel/butikdet liiiite längre fram.

"Det finns för många hinder här i världen!!", suckar Pingu.


Okej, det här är vad jag, matten, pysslar med om dagarna; packar upp och märker prylar.


 Barnskor (och även vuxendojor), DVD/CD:s samt spel och en SAK* är vad jag hanterar dagligen - och förstås en och annan Skylandergubbe.

* SAK = Swiss Army Knife


"Äh!! Strunt i vad du gör, matte! Nu vill vi visa hur det ser ut ute i butiken!"

Här sitter barnen och leker medan deras föräldrar letar skor till sina ungar. Ungarna själva bryr sig nada. I alla fall oftast; de är upptagna med leksakerna - eller att utforska alla DVD:s och spel  - till deras föräldrars stora förtret. "Nej!! Kom hit!! Du ska prova skor nu.", kommenderar de sina små telningar uppgivet.

Jag kan se en viss likhet med när man själv försöker träna jycken, men den vill bara nosa i gräset och är allmänt okoncentrerad på det matte vill.

"Öh? Vad svamlar du om, matte?", undrar slyngel-Pingu utan den minsta antydan till förståelse.

Som ni kanske förstår så visar mina jyckar husesyn medan butiken är stängd. Ni ser det neddragda entrégallret, va?

Pingu utforskar butiken. Jyckarna brukar faktiskt inte få rusa omkring därute.

"BYGGARE BOOOOOOB!!!", gastar vi alla i kör. (inside joke)
Om ni kikar väldigt noga ut genom fönstret, så ser ni vår andra skobutik, den med vuxenskor (där bredvid bokhandeln).

"Välkommen in till skivavdelningen!", välkomnar Byggare Bob. Stig in, vetja!
Om ni törs.. Ni ser väl Simba som ligger och trycker därborta högt uppe på CD-stället? Passa er!!


 
CD och DVD:s i långa rader. Och det här är bara en bråkdel jämfört med förr.
Det var bättre förr, säger då jag!

Spirou visar upp skattkistan full med rea-DVD.


Min dagliga utsikt.

Och så här ser det ut från andra hållet. Den fina väggmålningen har min brorsdotter Lisis fixat. Hon jobbar också i butiken när hon inte gör det hon skall göra: utöva sitt konstnärskall. ;) Kall alltså, inte skall.

"Jag vill också sälja barnskor när jag blir stor.", dagdrömmer Pingu bakom skodisken. "Då skulle jag få mäta massor med barnfötter och barnskor så de passar ihop. Det tror jag är jätte-skoj!! Sen skulle jag nosa på deras gosiga fötter. Sen skulle jag äta upp dom och slita dom i stycken..."
Hm? Jag hoppas han menar skorna... *harkl* ... eller inte... det då... *harkl* 


"Vad menar du?!!!", undrar Pingu.
Jag säger detsamma, jag!!

"Hm? Vad gör dom där borta? Är det bus på gång? Ska jag bita dom i benen, månntro?"

"Vad får det lov att vara? Jo, vi har Frost både på DVD och Blu-ray. Mamma Mu är tillfälligt slut hos leverantören, kommer troligtvis in nästa vecka. Bamse och tjuvstaden har precis kommit in. Sven-Bertil Taubes nya blev förstås restad, kommer in så fort de får fram nya. Weeping Willows jul-CD..? Jodå, den står här. (pekar mot stället på disken). Foo Fighters senaste finns. Här är den... Vill du ha en påse? Spar kvittot och låt skivan ligga orörd i sin ask så går det bra att byta. bla, bla, bla"
Ja, Pingu kan jargongen redan. 

Jo, vår disk borde vara kulturmärkt. Bara som ett litet exempel: Absolute Music har kommit upp till 77 nu.


Här en bild för ganska länge sedan, en sen kväll i maj -13 då jag gick ut för att hämta nåt från den andra butiken, och jyckarna fick stanna kvar och vänta. Observera det gamla Pingu-stället. :)

Ibland hjälper Pingu Mia med att sätta priser på skorna. Han är superduktig på att hålla reda på alla papper och siffror och datorknapparna. Han är verkligen en fena på det. Är inte alls mest i vägen. *harkl*

"Det är mycke´ att packa upp nu." Pingu som lagerarbetare.

 "Flytta på er! Den här ska ned till lagret också.", uppmanar lagerarbetaren Pingu. Spirou övervakar det hela.



Och så händer det plötsligt!!!!
"Closing time!! Nu är det dags att gå hem! Jiiipppeeee!!"

Till och med lilla Linus blev så glad att han började leka med en gammal vante.

Alla hundarna är kopplade och klara utanför dörren.

"Hej då jobbet! Vi ses imorrn!"

(som ni kanske har förstått så är det ett hopkok av bilder)



Apropå den låååånga, lite ödsliga korridoren, även kallad "Suckarnas gång"...

En kväll jobbade bara Wilbur och Linus (Spirou och Pingu var hemma och vaktade huset). Gammelhundarna kan ibland ha lite besvärligheter med att hålla tätt, så jag skyndade mig de värsta jag kunde, struntade i att jag själv var kissnödig... Ut genom dörren, upp med nyckel för att låsa, ned med nyckeln i ryggsäcken, på med ryggsäcken och sen iväg genom den långa korridoren

Plötsligt sackar Wilbur efter.... 

Vi hann halvvägs. Sen skvalade Wilbur en hel ocean, typ.
Så det var bara att traska tillbaka igen, av med ryggsäcken, fram med nyckeln, låsa upp alla lås igen och plocka fram skurhink och mopp.

Jag var ändock lite lat av mig, eller rättare sagt tog det säkra före det osäkra och band upp pudelkräken ;) i ryggsäcken (det skulle inte funka med ESS:en). Därmed gick allt lite fortare - utan några fler missöden - samt vi hade efter skuruppdraget närmare till den hägrande ytterdörren (som är åt det håll de spanar åt).


Avslutar med denna vilda "Äntligen-får-vi-gå-hem-dans".

Glad Pingu in action.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar