Eftersom jag hade glömt att köpa mjölk, så blev det en tidig visit ner till centrum och ICA. När jag då i alla fall var "nere på byn", så blev det även hundpromenad x 2.
För att vara 15,5 år så är han rackarns envis. "Nä, jag ska nosa så länge som jag vill!", stretar Wilbur när jag försynt (!) ger honom småhintar med kopplet (han hör ju inte längre) att jag vill fortsätta promenaden. Wilbur bryr sig föga att matte och Linus har fortsatt att gå bortåt (de fem meter frihet som flexikopplet ger oss).
Efter pudelpromenaden var det dags för springerpromenaden. (Lite intressant att autostavningsmockafjäsen godtar "pudelpromenad", men inte "springerpromenad". Den godtar absolut inte "autostavningsmockafjäsen". :) )
*harkl* Jo... det hände ett litet missöde när pudlarna och jag strax innan passerade den här som tur är inte så branta trappan...
Hundarna och jag går lite förstrött på gångvägen. Linus och jag går sedan åt höger förbi trappan.... det gjorde inte Wilbur! *harkl* En femton-årig - och tämligen blind - pudelherre försvann ned i avgrunden tills flexikopplet tog stopp (jag tryckte på "stoppknappen"). En något omtöcknad Wilbur traskade upp i trappan igen. "Jag är starkare än somliga tror!", muttrade han surt när jag ångerfullt klappade om honom och bad om ursäkt för mitt slarv som vägledare.
Just for the record: Bilden här ovanför där Wilbur stretar envist är tagen efter trappincidenten.
Jo, innan vi åkte för att handla så blev jag påmind om att om en vecka så ska ju Pingu och jag tävla i rallylydnad. "Vi måste träna, ju!! Med störningar!", tänkte jag lite halvstressat. Så sagt och gjort!
Här en lite annorlunda träningsplats; mitt i en gångtunnel full med intressanta (läs: äckliga) dofter. Notera Spirous tunga. Glaskrosset i andra änden av tunneln passade vi oss noga för.
En cyklist for förbi just när Pingu och jag körde "3 steg bakåt". Undra vad cyklisten tänkte när han svischade förbi oss bakifrån? "Galna hundägare som tränar mitt i tunneln!", kanske?
Nu fortsätter vi vår promenad. Har precis kommit ut ur gångtunneln... Då skuttar Pingu jämfota rakt upp i luften, utan minsta ansträngning och landar uppe på muren. Tala om att vara vig!! Trots sin storlek (för att vara springer). Men titta på muren! Det är ju högt ju! Stenmark, släng dig i väggen!!" :)
Här stannade vi inte och tränade; alldeles för fint med blommor och blader samt alldeles för vanligt med ordinär, välansad gräsmatta. Nä, mörka, äckliga samt glasbeströdda gångtunnlar ska de´ va´! ;)
Här var det massor med intressanta dofter i gräset, så då stannade vi självklart upp för att träna lite rally.
Ser ni paret som kommer gående. När jag upptäckte dom så tänkte jag: "Hm? Undra om man kommer få en utskällning nu? Att det här inte är ett lämpligt ställe att träna hund på." Ja, man har ju blivit lite fördomsfullt luttrad efter man som hundägare blivit utskälld ett flertal gånger - för att man typ existerar.
Döm till min förvåning när man istället får glada miner - samt beröm - för att jyckarna är duktiga. "... och han som ligger därborta... (pekar mot Spirou) .... alldeles stilla. Han måtte vara färdigtränad!" (i bemärkelsen för alltid) :)
Nu är vi snart framme vid bilen. Vi är mitt i köpcentrumet. Plötsligt så kastar jag - helt "oannonserat" - en godbit framför nosen på Pingu. Han tar steg mot godbiten. Då säger jag lugnt "Nej!". Pingu hejdar sig, får beröm ("Bra!") och han inväntar mitt "Varsågod!". Duktig vovve!!
Apropå tävling...
Jag har nu efter lååååångt velande anmält Pingu till den där agilitytävlingen i Skutskär. Så nu är det gjort! Men bara på lördagen, så jag kan vila ut på söndagen (och slipper övernatta). Undrar om jag kommer ångra mig..? Den arla morgon-risken, alltså. Huvva!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar