Österåkers HU:s KM 2014

Jaha... Att man aldrig lär sig. Hade jag bara kunnat klara av att kommit dit i tid - och framför allt med rastad/uppvärmd Pingu - så hade jag ställt upp i agilityn (som föråkare eller nåt, utom tävlan), men så vart inte fallet. Vilket var väldigt synd för både Hopp- och Agilityklassen verkade vara två mycket roliga banor med bra flyt, men också med nån handlingsklurighet. *suckar besviket över ens egen oförmåga att skärpa till sig* Det hade vart kul - om Pingu uppfört sig, det vill säga. *ångrar sin morgonslö-samt lathet* (haha, gillar mina egenpåhittade ord samt dito grammatikregler. "Autostavningsmackapären" lyser illrött - hela tiden.. typ ;) )

Förberedelser inför agilityn. Inropartavlan fixas..

 

... medan deras jyckar väntar tålmodigt.

Nu till själva ungdoms-KM:et...
    Det är så spännande att få se sina adeptrar på... (men hallå? Vad är det för fel på "adeptrar", autostavningspryl?) ... *testar* ... adepters på tä... (aha! Sorry, autostavningsmojäng. I stand corrected) ... adepters på tävling (nej, det ska inte vara så lätt att läsa här och hänga med i storyn. Svarar på det ni, läsare... ni som fortfarande är kvar, alltså... tänker när ni försöker tyda de ständigt "trasiga" meningarna)... Eh? Var var jag? *försöker desperat hitta tillbaka till ursprungsmeningen* Hm? Ger upp. Börjar med ett nytt stycke istället.

    Man vill ju så gärna att det ska gå bra för dom, mina adepters alltså - och självklart även för de som inte har gått kurs just för mig. Man liiiiider verkligen med dom när det inte går så bra som de hade hoppats - och man gläääääds så med dom när det går över all förväntan. Jiiipppeeeee!!! 

   Igår fick man se både tårar och glada lyckotjut. Det är speciellt en som jag verkligen gläds med, att hon äntligen fick visa vad de kan. Samtidigt så var det också en stackare som jag verkligen led med, en liten tjej som fick känna samma förtvivlade känsla som man själv hade helgen innan. Ibland får man lära sig saker den hårda vägen... Tyvärr. Fast sen blev hon glad igen - precis som jag. :)
    På tävlingen var det också flera ekipage som jag visste/anade med stor säkerhet att det skulle gå mycket bra för - och det gjorde det också!

STORT GRATTIS TILL ER ALLA!!

Bilder på vinnarna kommer sen... när de publiceras, så jag kan sno dom. Hehe! Eller så länkar jag till dit de är (när de har kommit, alltså), så ni kan flyyyyga dit.
Nu är resultaten (och bilderna) där; tryck på "flyyyyyga" och flyyyyyg!

 Tryffel, Stella (uppe på bänken), Nellie, Izza och (favvo-) Zero (min gamla jobbarkompis).

Det var förstås inte bara agility på KM:et utan även rally- och tävlingslydnad. På det sistnämnda fick undertecknad hoppa in som skrivare. Hihi! Det kändes faktiskt lite konstigt att efter typ "20 år" äntra en lydnadsplan igen - och då som skrivare!!! Haha! Hoppas de kunde tyda mina kråkfötter.

    

  Jag blev imponerad över flera ekipage, speciellt ekipaget som körde IPO-varianten på inkallning; jycken är ju ändå för söt när hon lägger/trycker hakan på förarens mage!! Fot-gåendet (linförighet för lydnadsproffsen) gick inte heller av för hackor.

    Jag blev även impad över det otroligt kvicka läggande (under gång) som ett annat ekipage visade upp. "Oj!", utbrast jag tyst för mig själv (hoppas jag, för jag antar att man som skrivare ska hålla truten). Föraren råkade dock vifta till sig ett dk (alltså dubbelkommando, för er oinvigda i tävlingslydnadsspråket), vilket ju var totalt onödigt. Lita på jycken, vetja! :)

Om jag blev sugen att börja med lydnad igen?

    Både ja och nej. Kort och gott.

Vi hade otrolig tur med vädret, som ju kan vara odrägligt så här på höstkanten, men det var precis lagom varmt fast mulet. Egentligen perfekt väder för hundaktivitet. (Plötsligt börjar jag tala om vädret istället för eventuell lust att börja med tävlingslydnad, märkte ni det? ;))

På ÖHU-KM:et korades även en "All star-mästare". Ni skulle ha sett prisrosetten!! Oj! Oj! Oj! Den hette duga den, om man säger så! Hoppas den dyker upp på nån bild nånstans - med sin rättmätige ägare, förstås.

STORT GRATTIS SOFIE OCH ESTER!!

 Österåkers Hundungdoms All star-mästare 2014.     Foto: Katarina Nyman.
 

(Ja, det är samma Ester som Pingu vart så kär i förra helgen. :) Nu förstår jag varför.; så klart han vill få ihop det med en så duktig och fin tjej.)