Öh? Vad har hänt?

Ser ni nåt fel på följande bilder på Pingu?

 Bilderna är tagna igår när Spirou, Pingu och jag gick en liten promenad.

 Kolla noga. Vad är det som är fel?

Ser ni inte? En ledtråd: Kolla kopplet.

Just det! Kopplet är slakt. Pingu går lugnt vid min sida - som en normal hund!!

Vad har hänt?!!!!

 Medan ni funderar på det, kan ni vila ögonen på Spirre.

 Titta! Pingu hittade en fin pinne. Men kolla in kopplet; det är fortfarande slakt.

 Och när jag öppnade grinden, så slängde han sig inte genom öppningen och for iväg som skjuten ur en kanon. Nä! Han la sig ned - och började gnaga på pinnen. Lugnt och stilla.

 Sen traskade han in på tomten. Traskade lugnt, alltså.

 Vad har hänt? Varför uppför sig Pingu som en väluppfostrad och normal hund?

Jo! Han är lite hängig, för han har ont i magen.

På sätt och vis är det lite skönt när vissa hundar är hängiga.... om ni förstår vad jag menar.

Lugnt och stilla. Inget tjafs. Inget kiv.

 Radarparet Wilbur och Linus tycker också att det är lugnt och skönt och trevligt.

 Senare på kvällen så fick han i sig sin middag, men inte så mycket mer. Han till och med struntade i att tigga resterna från Linus matskål. Pingu gick direkt och la sig för sig själv i hallen istället.

 "Nä, låt mig va!", sa Pingu när han sen kurade ihop sig i soffan.

 Zzzzzzzzz

I morse ville han inte ens ha sin frukost. Pingu tittade en stund på käket i hans matskål, men nä... "Jag vill inte ha.", sa han och gick därifrån.

Nu på kvällen så fick han en dos Canikur (eller vad det nu heter) och så ville han faktiskt ha lite mat. Pingu blir nog odräglig och oregerlig snart igen. :)

 ><

Har ni läst senaste numret av Springertidningen? Om inte, kolla in sidan 9!

*bläddra, bläddra*

 Kika vad som står vid den röda pilen. Ser ni? Ja, jag vet att det blev lite suddigt på bilden.

Fånigt stolt matte som man är, så hade jag ju tänkt skicka in ett liten bidrag till tidningen. Jag började till och med att skriva, men så glömde jag bort det, Klant-Fia som jag är.

Därför var det lite extra kul att se att Jennie hade nosat upp lite ESS-agility-resultat.

Den allra första pinnen är ju ändå den allra, allra första.