Låt mig få presentera lagmedlemmarna...
Här har vi Za (Zack)
Linslusen och publikminglaren Pi (Pingu) känner ni redan igen. Foto: Alice Abramsson.
Här har vi Ze (Zero) på den aktuella tävlingen som minglar vid ringside tillsammans med vår hejarklack Spirou. Jag antar att de pratade ihop sig om när Spirre skulle heja som allra mest och när han skulle vara lite mer tyst.
Och slutligen... här har vi Ko (Koy). Tala om att jag fick leta efter ett foto på den jycken. Jag menar, svart/vita fulsnappare (eh? "fulsnappare"? råkade slinta på tangenterna, men det får stå kvar :) ) ser man överallt på nätet, men vem är vem? Fast här är jag säker på att det är rätt vovve. Foto: Louise Medman.
Ja, jag har snott bilder hej vilt. Kolla här nedanför bara...
Zack in action på Sommarcupen...
... och Zero likaså. Bägge fotona: Kajsa Johansson.
Men ett agilityactionfoto på Koy...
... kan jag visst lika bra titta i månen efter. Alla BC ser ju för bövelen precis likadana ut, ju!!
Jag, liksom fröken Madonna, bankar i ren frustration min panna i vägghörnet.
(Bilden är från jobbet, vår gamla lokal)
Hur gick loppen, då?
Ja, man skulle ju kunna fortsätta att banka huvudet i väggen, men sådana är inte vi i vårt agilitylag. Vi vet ju redan att vi är bäst (typ), så vi behöver inte visa upp det så där officiellt med publik och sånt. *harkl* Skämt åsido, så gick dagen så här...
Jag hade världens ångest för att inte komma i tid. Ja, ni vet ju hur jag och mornar går ihop. Råga på allt så lyckas jag (åter igen) somna ifrån precis allting kvällen innan. Jag vaknar typ mitt i natten, runt tre-fyra, känner mig pigg som en pelikan, så jag är uppe ett tag - men jag fixar ingenting inför tävlingen. Är dock klok nog att ställa alarmet på klockradion - plus alarmet på mobiltelefonen.
Ett par timmar senare vaknar jag av både äckligt klockradiotjut samt hemsk mobiltelefonsmelodi så... ja, till slut kommer jag i alla fall upp. Fixar det jag ska, tar hundar, packning samt bil och åker en sväng ned till jobbet (!). Fixar det som ska fixas där. Känner paniken att jag hinner inte, så jag fuskar lite.
Sedan av till brorsan för att dumpa Wilbur och Linus. Därefter till mötesplatsen för att plocka upp Zero och Katta. Jag kommer precis strax innan de kommer traskande mot oss. Lite omplacering av prylar i bilen. Sedan får vi alla plats och vi bär iväg... och kommer fram typ för tidigt!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag blev faktiskt lite nätt omtumlad av den upplevelsen.
Så när resten av ens klubbkompisar kommer insläntrande till tävlingsplatsen, så står vårt tält redan upprest (nja, näst intill i alla fall). Jag måtte säga att de var rätt så chockade av synen. :)
Den här bilden har inget med storyn att göra. Jag hittade den när jag letade efter foton på Koy. En gigantisk svamp i min skog, tagen förra året tror jag.
Hoppklassen inledde tävlingsdagen. Kändes lite märkligt att gå banvandring så där tidigt på morgonen. Jag kände mig inte alls koncentrerad. Inpyrd klass 1:are som man är, så kändes banan helt klart ett snäpp svårare än vad man egentligen är van med. Jag kände mig faktiskt lite off track och lite outcast där bland de andra tävlande som sannolikt de flesta var klass 3:are. Tanken "Vad har jag här å göra?", rusade kvickt genom huvudet, men peppade upp mig med: "Äh, skit samma. Gör så gott jag kan.".
Under banvandringen fnissade jag lite åt domaren som skämtade lite lätt i högtalaranläggningen (om att man skulle kunna tro att banan tycktes lätt och nåt om höjden på hopphindren) och banvandringen gick genast bättre.
Och så var det dags för startnummer 7...
Zack var ovanligt vimsig; han till och med gömde (?) sig i en lång tunnel - en lång stund. Jag tror nog att Anneli trodde att han hade rusat av planen, men nä då; han var inne i tunneln och hade kul. Lite Spirre-Spirou-fasoner, faktiskt. Hihi!
Gammal bild från Spirous agilitydagar då han roade sig med att självmant trassla in sig i tunnlarna.
Näste ut på banan var Pingu...
... som hade flickor i näsan. Han var mycket nosig i starten, fick knappt upp näsan upp från gräset. Han missade ingången till slalomet (andra hindret), men fixade det sen. Under banvandringen så var jag mer eller mindre övertygad om att han skulle rusa in i fel tunnel (rakt fram efter långhoppet) istället för att svänga till höger till en annan tunnel, men jycken gjorde som jag sa/visade!! *kors i taket*
Sedan några hinder efter det så blev jag osäker om hinderföljden (tyckte faktiskt under banvandringen att tiden gick väldigt fort), fick lov att kvickt kolla efter nummerskyltarna (!) = Pingu hinner under tiden (halvsekunden) att ta fel hinder. Äh, so what!
Zero äntrar banan - och han är den ende som faktiskt kommer i mål utan att diska sig!! Heja Zero!! Visserligen ett halvt dubbeltjog med felpoäng, men vadå?
Sist ut Koy som lyckas krocka med sin matte, som i sin tur ramlar raklång och gör illa knät. *halta, halta* Say no more! Been there, done that. Av förekommen anledning så hade jag till och med ett extra knästödsskyddmojäng i ryggsäcken att låna ut till den stackars nyblivna halta Annika.
Här har vi länken till Hoppklasslångfilmsnutten:
http://youtu.be/XU9CNuDEqaQ
Zack är fortfarande något vimsig, och Pingu likaså samt det smittar av sig på Zero. Koy får en stand-in-förare, Tomas, men det strular till sig för dom (ja, de hade ju knappt hunnit "prata ihop sig"). Alla fyra ekipagen diskade. Man ska alltså ha minst tre resultat i laget annars blir det disk.
Jag blev faktiskt lite sur (läs: besviken) att Pingu tjuvade i starten, så att jag inte fick testa om min planerade handling skulle funka. I och med tjuvstarten så hann jag inte komma på plats och jycken far rakt fram rakt upp på balansbommen - som man alltså inte skulle ta.
Jag hade för en sekund tanke att starta om, men bestämde mig för att bara "träna" en gång på banan, det vill säga borta på gungan. ("ingen träning på banan" enligt PM). Man vill ju liksom inte reta folk i onödan, alltså, och laget kändes ju lite gröngölingaktigt redan ändå bland alla klass 3-ekipage.
Pingu var även extremt nosig inför starten, så att med berott mod knalla bort tillbaka till alla roliga dofterna kanske inte skulle varit en sån fruktansvärd bra idé.
Det gäller att ha tungan rätt i mun, tänker Pingu.
Bilden är från Sommarcupen. Foto: Kajsa Johansson.
Så diskade bär Pingu och jag iväg längs banan bort mot den hägrande gungbrädan.... igenom en tunnel och sen kom den, det där hindret som liksom har stoppat käppar i hjulet ett antal lopp... Hur skulle det gå?
Jo, jycken tar den bara med en knapp tvekan. Jippeeeee!!! Dagens bästa händelse idag! :) Pingu kanske blev lite överrumplad att gungan stod där efter tunneln, så han inte hann tänka så mycket. Och så var det även typ "rätt gungtyp", stadig och bra som vippar över i lagom takt utan rekyl efter den tar mark.
Annars så kändes detta agilitylopp lite blähigt. Det mesta bläh var förstås efter målgång då Pingu ränner runt till minst tre främmande hundar innan jag får stopp på honom. Ogillar starkt! Fick be om ursäkt om och om igen. Dumma jycke! När det gäller detta otyg så har det alltså gått bakåt i träningen. Måste fixas!
Här en länk till agilityklassfilmsnuttslångfilmen:
http://youtu.be/WeR9C6Ju2ZM
Tack Rosie, ZaPi-ZeKo:s hovfotograf! :)
Kommer ni ihåg den här krabaten på Olandstraktens BK? Hans "kusin" krälade omkring på Väsby BK. Jag sa hej och hälsade från Olandstraktens lilla parvel. Jag vet inte säkert om han var artig nog att svara; jag hörde inget, men det kan bero på att dennes röst är lite väl svag för min hörsel.
Det där stora svarta är alltså en nyfiken Pingu-nos.
Vi alla i laget plus hovfotografen bestämde att vi skulle ta en gemensam tur bort till Max i Arninge efter tävlingen. Katta och jag skulle bara ta en avstickare bort till hennes jobb för att hämta lite prylar.
När jag sitter där i bilen och väntar och under tiden roar mig med att iaktta byns A-lag, så drar det ut på tiden. Jag börjar faktiskt att undra vad som står på? Har hon blivit kidnappad eller nåt.?
Nä, då. Det hade strulat, men så hade hon plötsligt börjat må riktigt illa. Så med en bajspåse i redskap fortsätter vi bort till de väntande på Max.
"Nej, jag kan inte gå in där! Är rädd att jag då börjar....", kvider stackars Katta och går bort och vilar på gräsmattan ute i friska luften istället medan jag går in till de andra som - klokt nog, förstås - redan har käkat sina hamburgare.
Haha! Jag har faktiskt bara varit där två gånger tidigare (!) och jag är inte så hemma på de där automatiska beställningstapparna. Efter tre tafatta försök (med lite rekommendationer till matval från de andra) så får jag till en beställning.... men då visar det sig att jag inte har tillräckligt med pengar på kortet. Hahaha! Det går bra nu! :)
Så vi alla gav upp, åkte hem åt varsitt håll - och jag åkte till McDonalds efter att man hämtat upp Wilbur och Linus.
Vilken debuttävlingsdag för laget! Knän går sönder, folk blir magsjuka och inga pengar samt vimsiga hundar. Men vadå? Pingu tog ju gungan!!! Hurra! :) :) :)
Vi måste ju snarast fixa till en lagbild!!
Eh? "Snarast", "måste"? Nästa lagtävling blir väl till våren, så... :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar