lördag 31 mars 2018

Glad Påsk (?) och lite annat

Jaha, och så har det blivit påsk igen. Den förknippar jag med... (länk till hemsidans dagbok, där det handlar om det som hände natten till påskdagen, som då var den 8:e april, cyberflyg dit om du orkar)... och lite då och då under årets påskhelg tänker jag på det - och att det har gått hela sex år. Tiden läker, ja, så är det.
   Tänker även lite då och då på Zafirs pappas matte... och husse 💗😢 ... Zafirpappamatten kommer nog (precis som jag, fast jag i något mindre mått) alltid hädanefter förknippa påsken med sorg och förtvivlan. 💗


Nä! Vemod och eftertänksamhet har sin tid. Nu är det dags och liva upp det här stället. Kom igen nu, vetja!! Kolla in den här livs levande hunden som traskar och tassar runtom min sida!!

Söt-Zafir. 💓 Foto: Helena Lagerroos.

Förra helgen var det agilityträning igen. Zafir var duktig, men... tja... Man undrar vad han egentligen tycker om agility.
  Jo, balanshindren gillar han skarpt, men att skutta över hinder..? Slalom tycker han i och för sig också är kul, men klurigt när matte är så himla noga med att han ska forcera alla portarna. Tunnlar kan han mycket väl kuta igenom, men han kan likväl springa förbi dom.
  
 Jag saknar lite grann det där det, om ni förstår vad jag menar. Att man ser att han tycker det är kul att forcera hindren. Fast han är ju fortfarande rookie... Det kanske kommer. Fast ibland så undrar jag om han har ont nånstans, och att det är därför han hellre springer förbi än att skutta. //Hundhypokondrikern 

Fast hemma på tomten kutar han runt i 190 som värsta tornadon. Vrooooom! bara. Då är det fart på honom och sprudlar av springafortglädje.

Tråkpaus medan mattarna fixar banan/hinderkombination.


Och han vill verkligen in på banan när vi tränar. Han är otålig och vill in fort, fort, fortare än så, men väl därinne så... Tja... jag vet inte.
   Det är förstås spännande med alla dofter. Nosigt är det ju. Han kanske bara har svårt att fokusera på skutteriet.

Världens sötaste och bästa Zafir. Foto: Helena Lagerroos.


Pingu var jätteduktig på träningen. Ja, om man tänker bort när han börjar frustrationsvaffa på sin urusla handler, och det ska man kanske inte skylla på hundkräket för, eller? 😏
   Pingu fixade löptiksstörning (Tack, Sheena för träningen!), skikthandling och lite annat smått och gott. Både han och jag har dock fortfarande lite svårt för tahinderbakifrånskutt; jag att hinna visa och han att hinna uppfatta.

Jo! Vid ett tillfälle så var jag väldans sen med att visa vilket hinder han skulle ta (eller rättare sagt; jag kom lite fel), men jycken skuttar över ändå - helt rätt - men från värsta sämsta vinkeln. Alltså, att han trots allt klarade av skuttet med tanke på hans storlek är fenomenalt!
    Det ska faktiskt bli lite kul att se hur han fixar riktiga banor sen när tävlingssäsongen börjar. 😊

Det var en klurig, men rolig banan vi jobbade med. Både finlir och full fart. Haha! Ni skulle sett mig sen när jag kom hem. Helt ledbruten! Kunde knappt ta mig ur bilen. Ja, man är inte i toppform precis. Skrattade lite rått åt mig själv när jag stapplade fram. Man skulle inte kunna tro att jag då var samma person som kutade för fulla muggar (i mina mått mätt) bara en liten stund innan. Fast det var värt det!! 😊


Jag tror nog att Zaffe sen var lite trött efter träningen. Zzzzz och gos intill matte.


Zafirs andra talanger 😉


På jobbet. Av en händelse råkar jag kika in till hundarna...

.. och jag ser Zafir blåstirra närgånget mellan två kartonger.
Han var helt tyst och stilla. Inte en minsta antydan till att be matte om hjälp.

Jag misstänkte vad det var. Pingu hade nämligen gått ut med brorsan, som strax innan hade kastat ut några godisbitar på golvet till Zaffe, och mycket riktigt...
Zafirs tysta tankar: "Ostbit! Ostbit! Ostbit! Ostbit! Ostbit!" osv.

Ja, Zafir är en äkta "Ratata-hund". Helt hjälplöst dum, men envis som synden. Undrar om han skulle klara sig på en öde ö? 😊


Allmänlydnadskursen

Efter att ha varit "på" med full fokus så var det skönt att komma hem till tystnaden och lugnet.


 I tisdags var det starttillfället på kursen som jag och Rosie har tillsammans. Det var länge sen jag hade allmänlydnadskurs. Har blivit lite "bränd" (typ) sen tidigare, men det var kul i tisdags.
   Jag kan ju inte heller låta bli att som instruktör vara lustigkurren 😎 på kursen. Extra kul var det nu när jag också har en "side-kick". 😉😊 Vi fick några skratt i alla fall. Jag menar, det ska vara kul att gå kurs. 😊😊

Jag, mina  älskade icebugskängor och min hund kurar kväll ute på tomten i lugn och ro.


Ja, jag var attans glad och nöjd över att jag hade icebugsen. Planerna och de sluttande gångvägarna uppe på brukshundklubben var nämligen isigt hala. Ett under att ingen kursdeltagare satte sig på rumpan.

Även Zafir kurade kväll, men han ville nog ha lite mer action. "Kom igen nu, matte!"


Idag, påskafton

Vad man ser när man vänder sig om när man rensar hundbajs på tomten. Fin-Pingen! 💓

Typiskt!! Sekunden innan kameran behagade sig att säga "klick" så stod Zafir i värsta bästa fotoposen.

Pingu spanar på grannar (?) och Zafir sniffar.

"Vad håller du på med?", undrar Pingu. "Vadå´ra?", svarar Zaf.
I själva verket vad det matte som försökte efterarrangera "värsta bästa fotoposebilden" med Zafir... men det lyckades inte, fast ett försök i alla fall.

"Fota mig! Fota mig! Fota mig!", uppmanar Ping. (läs: ge mig godis)
Under tiden smet Zafir snofsande bort i fjärran...
Ha! Jag fick dig till slut, Zaffen!!
"Eh? Vad pysslar ni med?", undrar Zafir.

Efter jyckarna hade rusat av sig på tomten var det dags för en liten promenad. Och som vanligt så hittade Pingu en godissten en liten bit ned i diket.

Pingu och Zafir önskar er alla en Glad Påsk!! 😊


Just det! Idag är det påskafton, är det idag eller imorrn man ska ta ned elljusstaken?




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar