Lindcrofts kennelträff och lite annat, bland annat freestyle-skoj

Först lite träning på ett annat ställe än vanligt...

 Efter jobbet och promenaden, så blev det lite dummyapportering på den andra parkeringen, som vi inte brukar stå på vanligtvis utan bara då vi jobbar sent, och med andra ord har haft lunch (läs: lååånglunch 😉)

 Ärligt talat *harkl* så har vare sig Pingu eller Zafir dummyapporterat nån annanstans än hemma på tomten. Ja, alltså förutom vattenapportering, då. Och då gäller det enbart Zafir. Pingu apporterar inte nåt i vatten. Han simmar nämligen inte. Sånt är han för feg för.
    Pingu fattade först ingenting när jag langade iväg dummien. "Öh? Vadå?!!", såg han något förvirrad ut, men sen fattade han apporteringsgaloppen, fast i trav då.

Även Zafir blev först lite störd av omgivningen, men..

.. sen kom han i flygande fläng. Tjohooo!!

Pingu tar det lite sävligare.

Efter ett par apporteringar var, så blev det istället lite torr-rallyträning.

Pingu visar här upp rallymomentet: "Stå, förare går runt (och passar på att fotografera 😊) medan Zafir sitter på avbytarbänken och väntar på sin tur.

Zafir ville inte vara sämre, så han visar upp samma sak, medan Pingu ligger på avbytarbänken.

Sen avslutade vi det hela med lite inkallningsträning medan den andre skulle sitta kvar.

Alltså, hur fånig kan en hund se ut? 😊 Zafir glor som förtrollad på en... Ja, vad tror ni? Jo, en tom blisterförpackning!! Eh? Tala om att nåt så simpelt kan bli värsta störningen!! Jag tror nog alla kan tänka sig vad Pingu önskedrömmer... 😉💘😊

 

En vanlig syn när vi har varit nere vid sjön...

.. och sen ska åka hem...

"Nä! Ska vi åka hem redan nu?!!", protesterar Zafir och vill inte gå ur vattnet.

Kennelträff hos Lindcrofts

Tja, vad säger man..? *skrattar åt mig själv* Jo, ni vet Zafirs kullsyster Emi och hennes matte Maja, de skulle få skjuts av mig från Västerås centralstation, cirka lite knappt 1,5 timmes resväg från mig. Klockan 09.40 skulle jag hämta upp dom... Haha! Dömt att misslyckas, liksom! *skäms* Stackars Emi och Maja fick vänta, och vänta, och vänta... i över en halvtimme, typ.

Jag är också en envis kärring som vägrar att använda GPS. Kan själv!! 😊 Jag hade printat ut karta från Eniro där gatorna syntes från E18 till/mot centralstationen...
    Eh? Sen stämmer det förstås inte irl!! Först var jag lite lost in Västerås, fick vända en (1) gång (vägen tog liksom slut, övergick till en park vid stadshuset), men sen så stod det plötsligt Ringvägen och sen så såg jag en buss och sa för mig själv: "Follow that bus!!", och sen så såg jag järnvägsspår och en bilparkering, så då släppte jag bussen och körde dit... men ingen Maja eller Emi så långt ögat kunde nå. Fick för mig att de hade åkt tåg, men... hur var det nu?

Som tur var hade jag liksom tänkt till före, så vi hade bytt telefonnummer. "Jag är här nu. Var är du?", undrade jag i telefonluren. "Jag står här vid bussarna.", svarar Maja förstås, eftersom hon hade ju åkt buss (väl? eller var det för att det var skugga där? Hm?).
    "Jag ser inga bussar...", svarar jag förvirrat medan jag ser mig vilse omkring, "Bara järnvägsspår... och Espresso House.." "Va? Espresso House?! Var är du?!!", undrar Maja typ lika förvirrat i telefonen. "Ser du det där stora klocktornet?", undrar jag och tänker att det kan man inte missa - om man är inom en kilometers radie. "Ja!", svarar Maja... och så fann vi varandra. 😀😊😊


Väl framme hos Kennel Lindcroft...

Först blev det lite mingel och trimning. Alltså, mingel av både två- och fyrbenta, men trimning enbart av fyrbenta. Alla Zafirs systrar var där förutom en. Emi (vet ni ju redan), Mello (a.k.a. Melody, Elin, uppfödarens jycke) och Mindie. Maggie var den som inte kunde komma från M-kullen.
    Där var också några från N-kullen och så några "kusiner" och sånt.

   Sen fika med just go´fika och glass. *mums* Det var även väldans sköna utesoffor att sitta i. Gården ligger ju också så fint till, med "milsvida" fält och skog precis nära. "Här skulle jag kunna sitta länge.", tänkte jag i det fina vädret. 😉😊

Men det fick jag inte. Vi skulle nämligen noseworka! Vilket ju också var kul. 😊 Zafir och jag kände oss som värsta experterna eftersom vi var de enda som innan hade gått kurs. 😊 Jag tycker Zafir var bäst, men alla var nog lika duktiga. De är ju ESS, ju!! 😊

Här är det Mindie som visar framtassarna på nose work-"banan" medan vi andra väntar på vår tur.

Zafir kollade noga när de andra jyckarna fick testa att noseworka.

Nu är det Emis tur.

Och här är det Mello som sniffar för kung och fosterland.

Om det är nån som undrar hur det såg ut när Zafir noseworkade, så kolla bilderna här nedanför. Alla Zafir-noseworkbilder är fotade av kennelmamma Elin Söderlind. Tack för det!! 😊

Zafir spanar otåligt medan matte får instruktioner.

Godisiläggning för att skapa intresse pågår. Tror ni Zafir var intresserad? 😉

"Sluta larva dig, och släpp kopplet, vetja!!", visar Zaffe. 😉😊

Det här är inför "the grand finale" och "examensprovet". Hihi! Jag tror nog att alla hundarna sa: "Sluta prata! Släpp loss oss, så vi kan noseworka!!". 😊😊😊 Alla hundarna var jätteduktiga! Allra helst med tanke på att det var för första gången, och att det hade ju bara varit en kort prova-på-kurs, med andra ord, så blir det att man avancerar lite fortare än vad man vanligtvis skulle göra.

Vädrar Zafir in examenslådorna redan nu, månntro?

Hur gick det för Zafir då? Fann han eukalyptuslådan fast det inte var nån godis i? Så klart han gjorde!! 😊 Det är bara det att han blir alldeles för ivrig - och glömmer att snoffsa in i näsan förrän det är för sent, typ. Vid andra försöket fixade han snoffset klockrent. Duktig vovve!! 💗

Zafir sniffar och finner. 😊

Det är alltid lika intressant att gå kurs, även fast man redan har gått samma/liknande förut. Intressant att se att man kan göra olika, men lika fast på ett annat sätt. Det ena är inte mer rätt än det andra, liksom.

Zafir säger "Hej då!" till syster Melody. Vi ses igen nästa år. 😊

 

Prova-på-kurs i freestyle på Österåkers HU:s sommarläger

Det är alltid lite svårt med såna här korta prova-på-kurser på ett par timmar. Man vill så mycket, men hinner inte med, liksom. Och så var det så himla varmt, så hundarna orkade inte mycket i värmen. Efter en och en halvtimme så fick vi bryta i solgasset, vilket var lite synd. Skulle så gärna velat se de alla (hela tio stycken) få avancera mer genom att sätta ihop 1-3 tricks till en improviserad "dans". De alla var ju så duktiga med sina hundar!
    Som tack för "kursbesväret" fick jag två STORA Toblerone av bästa ÖHU:arna som vet vad en Kerstin vill ha. 😉😊😊😊

Jag vet inte om det var jag själv som blev mest inspirerad, men när jag sen kom hem så satt jag på radion på högsta volym (typ) - men jag bytte kanal först, från Nrj till Vinyl FM 😉😊 *harkl* -  sen bjöd jag upp mina två hundar till dans. Vi hade urskoj!! Varför gör jag inte det här oftare? Och varför finns det inte fler tävlingar, och i min närhet?

Pingu fick sig en improviserad svängom till bland annat Walk Of Life med Dire Straits och Live Is Life med Opus.

Zafir dansade fortfort till Karma Chameleon med Culture Club och Summernights med Olivia Newton-John/John Travolta.

När de ljuva och svääävande tonerna från Bright Eyes med Art Garfunkel ljöd ur min radio, så bjöd jag upp båda hundarna samtidigt, och det gick mycket bättre än jag trodde. 😊
    Jag blev faktiskt lite fånigt smått rörd av musiken och mina två "bright eyesare" som så fint samstämmigt rörde sig ihop till musiken. ".... Bright Eeeyes...." *sjunger* 💗💗