Vad är det för fel på folk?

Nu ska jag göra nåt fult; jag ska klaga på andra. Fy på mig!
    Men man blir ju liksom lite lättretlig i den här värmen. Så här ett blogginlägg full med både gammalt och lite nyare gnäll.

Här en gammal bild på Spirou när det var alldeles för varmt.

   Jag menar, man måste ju liksom liva upp tillvaron lite. För det finns en viss komik i hur dumma folk (alltså andra, inte jag... väl? 😉) kan vara. 😎

Här kommer det! Håll tillgodo! 😊

Jag ska faktiskt börja mitt klagomorr med nåt som inte har med hundar att göra...

När jag körde in på parkeringen så stod det bara en (1) bil längst bort på på den vänstra sidan..

 En lördagsmorgon, vid halv niosnåret, rattar jag in i parkeringshuset. I och med jag tycker det är krångligt och bökigt att vara mitt i "parkeringssmeten" så väljer jag att parkera längst bort där det var tomt, så när på en bil. Jag lämnar en tom parkeringrutas mellanrum. Som sagt, jag ogillar att trängas.
   När jag sen kommer tillbaka, cirka 20 minuter senare, så tror du inte att nån har parkerat direkt till vänster om min bil. Varför? När det finns "milijoner" andra lediga parkeringsplatser att ställa sig på. Nä, då! Man ska trängas i en liten tre-bilsgrupp längst bort. *suckade medan jag går ditåt* (Min bil stod under den på bilden här ovanför ditritade blå pilen.)

När jag kom fram så ser jag hur dennne mycket slarvige bilrattare har parkerat; snett och vint samt inte heller längst in i p-rutan.

I och med detta så fanns det enbart cirka en och en halv decimeters utrymme för att öppna min bils förardörr.

Jag fick klämma och trycka ihop min stackars feta mage och stora rumpa samt smidigt (not) lirka min kropp in till sätet och sen lirka och draaaa upp och in mitt vänstra ben för att få med det in i bilen.

Låt oss säga så här...
Jag var inte så jätteförsiktig med att försöka (läs: det fanns ingen möjlighet) att undvika att min bildörr slog i den andra bilens högra "flygel". Hen fick liksom skylla sig själv!! *irriterat*

Men.. Jag fattar inte! Jag menar hur kan man parkera på det här viset?
 Och det var ju liksom heltomt till vänster om den.

Det är nästan som om man tror att föraren gjorde det med flit, för att retas.
   Men var var då den dolda kameran? Kommer jag inom kort få se mig och min feta rumpa bli ihoppressad på sociala medier som en sån där fånig "blooper"-video?


Observera dock att jag själv inte i min ilska och irritation la ut bilder på den lokala Facebook-sidan för att dela med mig hur dumma andra är, och så ytterligare andra kan fasas med mig och ge mig massor med ilskna "gilla"-tryck. (Eh? Kan ett gilla-tryck vara ilsket..?)

 Okej, när vi ändå är inne på trafik...

Tänk er en T-korsning. Det är typ mitt i natten, så knappt någon trafik.
    Jag kommer körandes på T-korsningens högra "takvinge" (tänk er ett T) och har rött. Samtidigt som jag kör allt närmare trafikljusen så ser jag en bil komma från T-korsningens "ben", denne bil svänger åt vänster.... och upptäcker till sin fasa att trafikljusen nu framför denne lyser rött!!! Det vill säga, trafikljuset som uppmanar mig (på T-korsningens högra "takvinge") att stanna.

Så denna bil stannar (parkerar? 😏) mitt i korsningen!! 😏😊😊

    Haha! Jag sitter och småfnissar medan jag inväntar att få grönt och hoppas att det ska komma en till bil från samma håll som denna nu "parkerade" bil mitt i korsningen...

Ja! Det kommer en till bil, och den "helljussignalerar" lite kort  (och förundrat) på bilen som står mitt i korsningen. Denne kör nu, men antagligen mest på att trafikljuset (som egentligen tillhör där jag kom ifrån) precis slog om till grönt. Synd att den andra bilen inte kom bara liiite tidigare. Det hade varit intressant att se hur situationen hade löst sig. Mohahaha! *elak skadeglädje*

Meeen?!! Hur tänkte denne som stannar mitt i korsningen? "Oj, det är rött! Man får inte köra förbi rött trafikljus! Jag stannar!" Att det inte finns en enda logisk anledning till att stanna - att släppa fram andra trafikanter efter (?) korsningen, på den enkla, raka vägen - har inget med saken att göra. Är det rött så är det, liksom!!

Eh..? Var finns logiken i att släppa fram bilar (grönt ljus) framför/innan korsningen, för att alla ska stanna mitt i korsningen? Hade det varit mer trafik så hade det liksom ganska snart blivit "ganska" fullt på dessa få kvadratmetrar!! 😊😊😊

  Det lustiga (?) är att under årens lopp är detta den typ fjärde gången jag är med om detta märkliga trafikstopp i denna korsning. Undrar hur många gånger det har hänt när jag inte varit närvarande?

   Jag kan ha viss förståelse att man hajar till att det är rött, men att man genast förstår att stoppljuset gäller för de som kommer från andra hållet.
   Men det är som vanligt. Folk bara memorerar regler utan att förstå varför reglerna finns.

Kan även berätta att denna korsning är också inblandad med en järnvägsövergång - vilket inte gör saken så särdeles mycket lättare.
   Flertal gånger har man varit med om folk i bilkön som först inväntar att järnvägsbommarna ska gå upp - och då genast kör - men glömmer att de även måste invänta trafikljusen. Incidenter förekommer flitigt, framför allt vid rusningstrafikstider.

Ingen vägkorsning men ändock en bild på ett par bilar, där den ena bilen har en ESS till chaufför. 😊

Nu till hundägarnas värld...

För en tid sen var det en tråd i en Fb-rallylydnadssida där trådstartaren försökte - förgäves - att vara trevlig i sin vädjan riktad till domarkåren.
    Det hela handlade om en tävlingsregel; skylt till hopphinder ska vara två meter före själva hopphindret. Det står med andra ord i tävlingsreglerna inte något cirkamått utan att avståndet till hopphindret ska vara två meter.
   Enligt trådstartaren har denne flertal gånger varit med om att avståndet mellan skylt och hopphinder är kortare - och påtalat detta på tävlingarna till respektive domare. Där på plats, som sig bör.

Nu hade dock trådstartaren tröttnat på detta, speciellt efter tävlingen där domaren varit otrevlig (enligt TS) och inte heller flyttat på skylt alternativt hopphinder.

Det smålustiga i det hela var att det spelar ingen roll hur trevlig man än försöker vara, så är det ändå folk som missuppfattar. Även om det nog - mellan raderna - var en uppmaning till andra tävlande att också påtala missar och kanske till och med det var en liten känga åt domare som inte kan ta att tävlande protesterar/påtalar felaktigheter/misstag.

I och med jag inte var närvarande när det hände, eller inte heller känner varken TS eller domare, så vet jag förstås inte på vilket sätt TS påtalade regelbrottet till domaren. 

Hur som... det som jag mest reagerade mot var folks reaktioner. Alltför många hade helt klart inte läst trådstarten ordentligt och missat att TS har talat med domare på plats - flertal gånger. TS (och andra kommentarskrivare) fick lov att om och om igen förtydliga detta.

Det jag också reagerade mot var att flera tyckte att det inte spelade nån roll om avståndet mellan skylt och hopphinder inte överstämmer med tävlingsreglerna. "Det är bara att lära sin hund att hoppa från olika avstånd så den klarar av det nästa gång det händer" eller förklarade att anledningen till regelmissen kan bero på att annars fick kanske inte resten av banan plats.

"Hur man än försöker så blir det fel..", deppar Zafir, och den här bilden har inget med texten att göra... förutom ett försök att ge dig som läsare en lite textpaus för ögonen.

Duh!! Står det i tävlingsreglerna att det ska vara på ett sätt - så ska det också vara så!! Punkt!
   Det vore skillnad om det stod cirkamått, vilket det gör med andra saker, men just vid hopphindret står det ett exakt avstånd. Och det kanske beror på nåt... *menande*

Att det plötsligt ska vara legitimt att med berått mod bryta mot reglerna - för att annars får inte banan plats - är ju helt absurt! Ska det vara helt okej, så borde det även gälla andra saker: "Jo.. Nä, vi skippar de sista tre stegen i "1,2,3 steg framåt"-skylten för annars får vi inte plats." Undrar hur många som skulle godkänna det?

Jag påstår inte att det är lätt att rita banor, men man måste ju följa reglerna. I alla fall så länge vi talar officiell tävling.

Och så har vi nästa Facebook-grupp...

I en hundträningssida dök en trådstart upp om att TS ville ha träningsråd att lära sin hanhund att låta bli att slicka på luktfläckar. Att den nosade var helt okej enligt TS - men det var nolltolerans mot (löptiks-)slickandet.

*nosa, nosa, nosa*

   Det var flera stycken som undrade varför TS:s hund inte skulle få slicka och en del förklarade varför en hund slickar på luktfläckar, och att det är ett naturligt beteende för en hanhund.

Men varje följdfråga eller förklaring fick ett tämligen ofint, uppretat och näsvist svar från TS. Att hon vet varför hunden gör så, och anledningen till att hon förbjuder hunden har ingen annan nåt med att göra!!

Jag blev till slut ganska nyfiken på TS och kollade in hennes Fb-profil.. och upptäcker - till min fasa (!) - att hon är djurskötare på ett av de största djursjukhusen. Eh? Om jag behöver besöka ett djursjukhus så vill jag inte att min hund blir omhändertagen av henne. Ingen bra reklam för det djursjukhuset!

Fast det kanske är alla märkligt hysteriska djur-/patientägare som har gjort henne som hon är... Nu till mitt jobb...

En dag i skobutiken

Konsten att mäta barnfötter och barnskor, och sen lyckas förmedla sitt "budskap" till kunden.
    Alltså, de alla flesta kunder är vettiga, man får bara ständigt påminna sig om det. 😉 Och inte bara komma ihåg de märkliga...

Exempel: Jag mäter barnets fot, och får den till 14 cm. Sen mäter jag den av kunden (mamma med mormor/farmor i sällskap) utvalda skon, den är 13.6 cm. Alltså mindre än barnets fot.

Oj! Här måste jag nog flika in lite skokunskaper. En sko bör vara minst 5 mm längre än foten, eftersom foten rör sig/glider i skon när man går. När det gäller barn så vill man också ha lite växtmån. Man kan förstås inte lägga till hur mycket som helst för då glappar det eller risk att man snubblar och står på näsan. Hur mycket man lägger på beror på vilken sorts sko det är, när på säsongen det är och om foten är av en smalare eller bredare sort.

Skorna som kunden ville köpa till sitt barn var altlså 4 mm kortare än foten. Då sammanlagt med andra ord hela 9 mm för kort och då - förstås - utan nån växtmån överhuvudtaget.

"Men hon tappar ju bara skorna!", protesterar kunden när jag rekommenderar en storlek större (minst). "Men då kanske skorna inte riktigt passar hennes fot. Jag menar en sko består ju inte bara av längden...", försöker jag förklara...
    "Men du ser ju själv när jag mäter att foten är längre än skorna, och en växande barnfot anpassar sig till skorna till skillnad mot vuxenfötter där skorna formar sig (ofta) efter foten.", förklarar jag, men nej... "Jag ser måtten och jag hör vad du säger och rekommenderar, men...", envisas kunden.

    Kunden köper till slut en alldeles för liten sko till barnet. Jag hade god lust att vägra sälja dom.

Vem glor du på? Och varför ser du så nöjd ut? Hm? Ibland blir jag lite misstänksam mot mina små medarbetare..

Några timmar senare...

   En pappa vill inhandla gummistövlar till sitt lilla barn (cirka 2 år). När jag jämför längden på barnets fot och de av kunden utvalda stövlarna så skiljer det över 3 cm. Gummistövlarna är alltså 3 cm längre än barnets fot. När det gäller gummistövlar rekommenderas cirka 1,5 cm längre än foten, inkluderat växtmån och utrymme för foten att röra sig. Jag säger att de är för stora, men pappan envisas med orden: "Äh, hon får växa i dom." och betalar glatt.

Konsten att träna hund

Eller rättare sagt, konsten att våga lägga ut nåt i så kallade sociala medier.


Alltså, vad är det för fel på folk?

Ett inlägg med frågan: "Hur tränar ni impulskontroll?" Hur kan en sådan enkel fråga spåra ur?

Eller det inspirerande och glada inlägget med tips hur man kan träna och leka med sin hund till/med hjälp av musik.. Hur är det egentligen möjligt att det spårar ur?
    De allra, allra flesta är vettiga, men några stycken tycks bara vilja förstöra, förlöjliga och raljera. Alltså, vuxna människor uppför sig som småungar!!

Tre, fyra stycken gaddar ihop sig och förlöjligar inlägget. När folk protesterar bortförklarar de sig med: "Vadå´ra? Man får väl ställa en fråga! Jag undrade bara.". De till och med lägger ut en egen filmsnutt som enbart var till för att häckla, där mobbgänget kunde hänge sig fullt ut med sina trakasserier. Alltså, vad är det för fel på folk? Vuxna människor!

Visst, man kan läsa kommentarer på olika vis; läsa in olika sinnesstämningar mellan raderna, men jag försökte läsa "frågan" på olika sätt, men nej... jag kunde inte få den till ett nyfiket, artigt och trevligt spörsmål.
    Man frågar inte "Och vad är det för speciellt med det då? Det är väl inget nytt?" för då lägger man in en värdering, en negativ sådan. Det blir ett kritiskt ifrågasättande, typ: "Varför lägger du ut det där för? Så har jag gjort i alla tider. Det är ju bara vanlig träning..."

En rent nyfiken och neutral fråga vore mer: Vad vill du uppnå med träningen? Varför gör du så?"
    Fast i fallet med hundträning med hjälp av musik, så kunde man liksom inte fråga så, i och med att filmsnutten var så uppenbar.

    Och just for the record: Trådstartaren hade inte heller påstått att det var något nytt utan ett enkelt tips hur man kan göra hundträningen ännu roligare och effektivare, som hon helt enkelt ville dela med sig, mycket för att hennes erfarenhet (och tyckande) var att alldeles för få tränar/belönar på detta viset.

Hon la även upp ytterligare en filmsnutt - med överförtydligande i massor,  men på ett trevlig och skämtsamt sätt - vilket "häcklargänget" förstås inte uppskattade.

Och när det gällde impulskontrolltråden, så var det irritation - och ett hejdundrande raljerande - över själva ordet. 😏😊 Jag veeet! Hur löjligt som helst.
   "Alltså, det är ju vanlig simpel förbudsträning!", "Stadga hette det när jag gick kurs för hundra år sedan!!" Och så påståendet: "Det där är bara nya hittepåord för det ska låta fint och locka kunder till självutnämnda instruktörer så de kan tjäna mer pengar på stackars naiva hundägare."

Jag hade full sjå att hålla tillbaka mina kliande fingrar. Hade ett sådant begär (?) att förklara att i lydnadsträning ingår många delar, till exempel följsamhet, ordförståelse (haha, gäller även de tvåbenta 😉), passivitet, störningsträning, stadga och även impulskontroll, vilket det sistnämnda liksom typ ingår i stadge- och störningsträningen.

Jo, vet ni en sak?

Rally är en bedömningssport. Say no more!

   Okej, då. Kan förklara lite mer vad jag menar. Det poppade upp frågor i en viss Fb-grupp angående flyt och om man kan gå för långsamt i långsamt tempo...



Tja, det är domaren som bedömer hur - de enligt reglerna fastställda momenten - utförs samt domaren dömer det hen ser.

Take it or leave it, liksom.

Flyt eller inte flyt? Det är därför man tävlar, för att få reda på vad domaren tycker.

 

 

 

 

 

 

 Nu till irl

Jag hade tränat uppe på brukshundklubben, och hade parkerat bilen på min vanliga plats, det vill säga till höger om infarten mot "stallet" (det var ett stall för typ tusen år sedan, därför kallar vi byggnaden för just stallet).
   Jag hade vänster bakdörr öppen och stod nedböjd med huvudet in i bilen och fixade med nåt (kommer nu inte ihåg vad, kanske vattendunken). Zafir stod - kopplad - snett bakom mig.

Jag hör att en bil kommer körandes upp mot parkeringen, men jag fortsätter bara att fixa i baksätet i och med att jag tror (förstås) att bilen kommer parkera på just parkeringen...

Men nä! Bilen kör för situationen alldeles för fort bakom min rygg mot "stallet". Vrooom, bara!! Alltså, tänk om Zafir hade fått för sig att ta steg mot gräset på andra sidan infarten precis när bilen kom körande förbi. Personen som körde bilen borde väl själv vara hundägare och veta att hundar kan vara ganska oberäkneliga. Vad är det för fel på folk?!!

När man ser att hundägaren inte har full koll, så saktar man väl för sjutton ned farten och krypkör förbi.

Alltså, jag brukar oftast bara skaka på huvudet och småfnissa åt dumheter folk hittar på, men nu surade jag faktiskt till. 😒 Hade god lust att gå efter och prata med chauffören, men vad gagnar det till - egentligen? Jag blängde i alla fall länge åt deras håll... 😉

Slutligen, tillbaka till cyberspace...

Och när ska folk lära sig att VÄNDA PÅ MOBILEN när de filmar vyer, alltså agilitylopp, hundar som leker, vattenfall som faller mellan bergsväggar etc, etc? VÄND PÅ KAMERAN TILL LIGGANDE BILD - FÖR BÖVELEN!!!

Vy med söta hundar från förr, Spirou, Wilbur och Gromit (detta är en liggande bild).

Vy över sjö med söt hund, Pingu, i förgrunden (också en liggande bild).

 Här ovanför, två foton med varsin "porträttbild" av hund, Spirou till vänster och Wilbur till höger (detta är stående bilder).

Bild med vy över sjö, solnedgång samt två söta hundar från förr, Spirou och Pingu. Den är tagen på samma ställe som bilden liten bit här ovanför (åter en liggande bild).

Den ultimata bilden över vy med sjö och liggande hund, Pingu (med andra ord liggande bild i dubbel bemärkelse 😉).