Rallylydnadsträning

Lördagen började som vanligt med först en pudelkoppelpromenad, och efter det en ESS-koppelpromenad (inte så vanligt, brukar annars bli en skogstur). Jag glömde ta bild på pudelpromenaden, men ni har liksom sett det förut. Däremot har ni inte (så vitt jag kommer ihåg, i alla fall) sett bilder på ESS-koppelpromenader.

 Här är två alldeles utmärkta exemplar av ESS (Engelsk Springer Spaniel, alltså). Dessa två trampar just nu (på bilden, alltså. Inte precis just nu i skrivande stund) på Stava-grusvägen. Ja, en av dom, alltså. Det finns fler Stava-grusvägar... faktiskt. Men det är knappt.

 Så här brukar det oftast se ut med Pingus koppel - STRÄCKT!

 Ibland ser det ut så här. Tja... kopplet är i alla fall inte sträckt, men.... *suckar djupt*

 TITTA! TITTA! TITTA! TITTAAAAAA!!!! Kopplet är slakt!!!!!!

Och det bibehöll det slaka stadiet... i flera... sekunder! Det finns hopp.

När vi sen kom hem igen, så fick matte ett rallylydnadsträningsryck! Hon fick också en liten snilleblixt (igen); kom på de där plastmojängerna som vi (Katta och jag) "hittade" på byn för några år sen (läs: massor av år sen). Dom kan man ju använda som rallyskyltar. Visserligen står det inget på dom, men det bryr sig ju inte Pingu om (väl? ;) ), huvudsaken är att vi har några skyltar som lite störning och vänjning (det ordet finns inte enligt "stavarättprylen", men det bryr inte jag mig om).

    Min plan är ju att Pingu ska börja rallylydnadstävlingssäsongen i april (Bro-Håbo BK), och då måste vi ju träna, ju!

 Självklart fick även Spirou träna lite. Pingu ligger snällt kvar på "avbytarbänken".

 Titta, hur fint han ligger kvar. Jag behövde faktiskt inte påminna honom en endaste gång!!

 Hihi! Jag försökte ta några bilder från "förar-vyn"...

 Är han inte världens sötaste rallylydnads-Spirou?!! Man smälter, ju! <3

 Pingu från "förar-vyn".

Vet inte varför han envisades med att ha det där lövet i högerörat? Men... det ska väl vara så... tydligen. Jag gillar även hans totalt oregerliga morrhår.

 Pingu är rätt så söt också. Men han är inte riktigt sig lik på denna bild.

Pingu och jag passade på att även träna lite högerhandling. Visserligen kommer inte den förrän i avancerad klass, och vi kommer antagligen aldrig starta där.... eller förresten varför inte?

    Det som jag har invändningar mot är det där tråkiga "Honnörs-momentet" (jycken ska stå/sitta still i typ nån minut) - URTRIST!! Som tävlingslydnadens platsliggning. BU! Jag gillar inte att stå still. BOOOOOORING!!!! Stå/sitta still gör jag ju hela tiden annars, ju. När jag tränar/tävlar med jycken så vill jag ha action! Visst, det är en utmaning att träna hundstackarn att stå blickstilla en längre stund, men hur kul är det? Nä, jag säger BOOOOOOOOORIIIIIIIING!!!

Hm? Man skulle ju kunna ställa upp i avancerad klass, men skippa honnören. Visserligen blir man - förstås - underkänd, men so what? Huvudsaken är att man har kul!! Tänk att själv veta om att man grejade uppflyttningspoängen, men på grund av ens egenmäktigt upproriska vägran att ställa upp i tråk-honnören, så blev det inte nåt officiellt tävlingsmässigt. Ha! Så coolt! Så rebelliskt coolt!! Gillar ´t!

Ha! Nu blev jag riktigt taggad, ju!
    Vi tränade också lite freestyle-moves. Är lite sugen att ta upp freestyletävlandet igen; nu med Pingu.

Efter rallyträningen fick Wilbur och Linus komma ut (de hade ju varit inne och "vaktat huset" medan jag och ESS:en gick på promenad). Plötsligt får jag ett ryck att filma och visa upp lite konster.

Först ut en jämförelse mellan Pingus trick "Skingra er!" och "Hit!".

Ärligt talat så har jag faktiskt haft nytta av "Skingra er!"-tricket. Flera gånger på jobbet, så har jag imponerat lite smått på både arbetskompisar och åkarna när det har kommit leverans och jyckarna - förstås - hela tiden är mitt i vägen. :)

Jo, ytterligare en anledning varför Pingu har mer fart i "Skingra er!" är - förstås - att då kommer belöningen (godiset) flygande kul från luften (efter att han har "skingrat sig"). Med andra ord, en bättre och roligare belöning än mitt annars tråkiga "Här har du en godbit från handen"-belöning.

Därefter lite blandade konster.

Tänk att det har varit stört omöjligt att lära Linus snurra och "cirkel", men nu kunde han båda - trots att matte såg märklig ut/uppförde sig konstigt med en kamera "framför nosen".