lördag 23 januari 2016

Zafir tränar samt överraskar sin matte

Måste skynda så man kommer ifatt alla bilder man har tagit på hundkräken.

   Vad har vi här då..?

Jo, här har vi en liten valpspoling på knappt tre månader som sitter fot och han gillar det!!

För att inte tala om "Ligg!": "Det är urskoj när matte säger det!!", viftar Zafir på svansen. Fast själva svansviftet syns inte på bilderna.

"Nä!! Jag vill träna mer, ju!!", visar Zafir och sitt-strejkar ensam kvar i köket i protest att träningsstunden var slut.

Här är han hos farbror veterinären för att få 12-veckorssprutan. Zafir märkte absolut ingenting av den. Innan hade han totalcharmat tjejerna i receptionen; de kunde inte motstå att komma fram och klappa och bjuda på godbitar. Jag tror nog att lille Zafir fick ett gott intryck av djursjukhus.


Vad i all världen försiggår här då?

Jo, matte var på HLR-kurs och Zafir fick följa med medan Pingu fick vänta ute i hunddagisbåsen. Ja, han var bara i ett utav båsen, förstås.

Zafir lyssnar noga hur man räddar livet på folk.

Här visar han hur man gör när man är ett tryggt stöd för den sjuke. Lille Zafir fick nämligen inte pyssla med (istället för) hjärtstartaren; det är nån regel angående valpar och elektroniska prylar. (Det kan också vara så att Zafir dåsade till litegrann.. ;))

HLR-kursen var förstås inte enbart om hur man räddar människor utan självklart även hundar. Zafir visar nos-mot-nos-metoden. Och nej, hunddockan får inte lavemang; det är en fake-pulsmanick.

Minns nu inte riktigt varför, när eller hur, men jag tror att Zafir tyckte att jag skulle släppa in honom till en sen kvällsmat efter en lång dag med jobb, veterinärbesök, HLR-kurs och sedan snöskottning. Jag förstod honom.

Okej... varför dessa bilder, då? Tja.. jag tror nog bara för att han är så förbaskat söt.






Minns ni att Zafir har fått ärva Spirous gamla koppel, och att jag för ett par blogginlägg sen la ut en bild på Spirou som höll sig själv i kopplet?
   Här är två bilder på Zafir, i Spirou-kopplet, och han håller det i munnen, men det syns knappt.

Ni får helt enkelt tro på mig! :)

Bilderna är från utanför jobbet, på kort lunchrastning.

Nu är vi tillbaka till jobbet. Nu för tiden ska Zafir absolut klättra upp på gallertrappan helt själv. Upp går för sig (för mig), men ner får han inte, fast han törs ändå inte, och det är bara bra.



I torsdags så fick Zafir för första gången vara hos hundvakt medan matte var ute på galej. Stackars (?) Pingu fick vara ensam hemma och vakta huset.

























Zafir dåsade till (bilden till vänster) medan jag och hundvakten Lisis, pratade om hur valpvakteriet hade gått under kvällen.

Jacobim lyssnade noga att hans matte talade sanning (bilden ovan, som är för övrigt världens sämsta bild på världens bästaste Bim).


Den här bilden (och den nedanför) har jag med berott mod snott från Lisis. Här kollar Zafir in Gene Wilder i Sherlock Holmes Smarter Brother-filmen. Zafir tycktes vara mycket intresserad. Han har god filmsmak, lillkillen!

Zafir hade under kvällen varit både snäll och dum; ena stunden hade han varit cool och så, för att i nästa stund - plötsligt - komma på att matte inte är där!! *gnäll, gny* Ena stunden tyckte han att Farbror Jacobim var en cool och trevlig typ, för att nästa stund börja retsamt bjäbba ut honom för att han är så stor och ful (?) och när Bim - till slut - får lite nog av valpskrället och svarar med ett "Men lägg av"-voff, så hoppade Zafir högt med ett gulp. "Störtlöjligt", tycker alla vi andra.


    Egentligen borde lilla Zafir istället vara nöjd och tacksam över att Farbror Jacobim lånade ut hans stora GIGANTISKA tuggben utan minsta knot.

När Zafir och jag sedan kom hem till Pingu som ju hade varit helt ensam hemma och vaktade huset för allra första gången (alltså utan Spirou, Wilbur eller Linus), så var allting helt intakt hemma. Pingu hade inte hittat på något bus alls.
    Ärligt talat så slog mig faktiskt tanken precis innan jag körde in på gårdsplanen att sist jag lämnade en hund ensam hemma så... men Pingu levde i allra högsta grad! :) 


Apropå liv...

Leksakerna blir extra roliga om man får vada fram och tillbaka i egenmäktigt sönderrivna tidningar samtidigt som man hej vilt piper och för oväsen med leksaksormen.

Zafir poserar intill hans valpstök. Det ser faktiskt mer städat ut på bilden än hur det såg ut i verkligheten.


Faktum är att den här lillkillen Zafir är ibland lite för smart för mig... ibland undrar jag...
    I morse (var det väl?) så upptäckte jag att han hade behövt gå ut mitt i natten, men jag vaknar ju inte i första taget, så jag förstår att han gjorde inne, men... Zafir är fin nog att då gå in i badrummet (!) och gör ett par högar, vilket ju var väldigt behändigt för mig sen när jag städade upp efter honom.
    Fast det mest otroliga var att han hade tydligen tagit med sig ett tidningsblad in till badrummet - för att sen kissa på det!! Otroligt, va!! Jag fattar faktiskt inte riktigt hur det där gick till?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar