Det goda ledarskapet

 

 (följande text antecknades augusti -25)

 

 I ojämna mellanrum blossar det upp... fighten mellan de två (?) hundträningslägren... 

Alltså... Jag gillar att läsa om hur "den andra sidan" tänker. Jag är dum nog att vilja försöka förstå hur de resonerar. Det som förundrar mig är:

1. Jag förstår inte när de pratar och tjatar om "det goda ledarskapet". Nu när ordet "ledarskap" har (oförtjänt?) fått en dålig klang - varför så envist fortsätta använda det?  
Varför inte vara mer smart och välja ett annat ord eller undvik det överhuvudtaget,, så fler vill fortsätta lyssna och kanske till och med hålla med?

2. Varför tar de inte till sig modernare forskning?
Att beröm, glada tillrop, belöning, smart träning i förekommande syfte etc höjer individen som därmed vill göra rätt och känner sig glad och stolt. 
Att tillrättavisningar, utskällningar, hårda ord, hårda tag och/eller utebliven belöning sänker de flesta individer. Jo, det finns de som blir taggade; "Jag ska minsann visa...!" Men då gör de rätt i en känsla av typ "hämnd" istället för i pur glädje samt samarbetsvilja.

3. En till sak jag inte riktigt begriper är att "Ledarskapsfolket" kan absolut använda sig av belöningar, men det nämns bara lite snabbt i förbigående i enstaka meningar. Krutet läggs däremot på att förklara tillrättavisningarnas förträfflighet - i långa stycken.  Är det måhända ett försök att bevisa för de själva att de har rätt? 
Men hur dessa tillrättavisningar rent konkret ska utföras nämns dock så gott som aldrig. Beror det på att de är smarta nog att  förstå att det är bäst att låta bli att berätta..? 
Slutligen...

4. Något jag nog aldrig kommer begripa är varför så många (finns även i "det andra lägret") inbillar sig att det är förbjudet att säga ordet/ljudet "Nej!". Att de tror att det inte finns några regler, att det inte finns några förhållningssätt i ens flock/familj. 
Om man nu blir osams i flocken/familjen så är det inte hela världen i och med flock-/familjekänslan är förhoppningsvis så pass stark; så den tål en kort stunds osämja. Men strax blir man vänner igen.