torsdag 8 september 2016

Prova-på barmarksdrag, agilitytävling Märsta Sigtuna BK samt Södertälje LKK fast Strängnäs

I torsdags (alltså förra veckan) var Pingu och jag på något som jag aldrig trodde jag skulle göra! Vi var på en prova-på-kurs i barmarksdrag, eller canicross som det visst så fint heter på utrikiska, vilket går ut på att springa med hunden. Ja, ni läste rätt; jag sprang med jycken... nja, småjoggade... ibland.. medan de andra kursdeltagarna kutade om oss. ;) 


Jag vet inte om man blev dopad eller nåt, men man blev ju helt speedad efteråt. Uppspelt och speedad, liksom. Kände en glad lyckokänsla av att det hade varit kul att springa med jycken, och att man vill göra om det igen - fast vi kom sist hela tiden och fast byrackan - som annars drar som en tok - vägrade (oftast) att dra framåt nu när man ville att han skulle dra. Jag misstänker att kroppens eget knark, endorfiner och sånt tog ett fast tag i mitt psyke i och med chocken att min kropp rörde på sig... i snabbare takt än vanligt.


Instruktör för kursen var det duktiga inspirationsknippet Eva-Marie Wergård, och jag vet inte, men på nåt sätt så liksom trodde man på henne när hon peppande hejade på en med ett glatt "Va´ duktig du är!!" med stark betoning på duktig när man släntrar in om och om igen sist in till "baslägret".
    "Tja... lite duktig var jag nog..", tänkte jag småstolt för mig själv. :) :) Stolt att jag hade småsprungit "några steg" samtidigt som jag försökt få Pingu att springa åt rätt håll - och inte åt diverse luktfläckar. :) Ja, Pingu drog mig bara i selet när han vädrade in intressanta luktfläckar (vilka jag då istället utnyttjade för att få honom dra framåt och inte studsa mot mig). Han följde inte strömmen samt baktanken med att vi sprang efter varandra för att just tagga hundarna att springa framåt; att locka dom att springa ikapp den som var framför.

 
Inte världens bästa bild, men här är hela gänget som provade på canicross. Pingu är där längst till vänster, precis innan han tänkte gruffa med kurskompisen som råkade titta mot honom. Fort som sjutton drog vi då oss bortåt - så det blev liksom bara en harkling i Pingustrupen.


Hur som helst så har jag nu införskaffat mig ett sånt där baggenmidjebälte... och jag har använt det (!) Fast bara på vanlig promenad med Pingu i sele och midjebältet samt Zafir i handen i koppel.


Lördag. Agilitytävling på Märsta Sigtuna BK


Tja... bägge hundarna var tämligen odrägliga. Pingu helt hopplöst... kär? Ja, jag kan ju bara spekulera i vad han var ute efter, men... jag är ganska säker. Indicierna tyder på det, liksom. Han till och med gnydde och smågläfste ibland.

Det blev två disk, men...

... när det går åt skogen för en själv får man glädjas åt tävlingskompisarnas framgångar istället; Frasse och Helena slår plötsligt till och nollar hopploppet och kniper åt sig deras första uppflyttningspinne! Stort GRATTIS till er båda!! :) Det är ni värda! Det kändes väldigt trevligt att få se er uppe på prispallens tredjeplacering (av 37 startande).




Okej, jag får väl berätta om Pingus eskapader då...

I agilityklassloppet så tjuvstartade han - och jag släpper igenom. *suck* Han forcerar hinder som han ska (?) men sen när han kommer bort till det bortre vänstra banhörnet så stannar han upp, står stilla - och glor - bortåt. Så här kommenterade Helena sen på kvällen på fejjan:

"Men ni bidrog ju till en hög grad av spänning när Pingu bara stod och stirrade rätt ut från banan! Skulle han bara dra iväg som ett spjut? Lägga sig ner och rulla runt i gräset? Sjunga en sång? Gå tillbaka till det hinder ni var på väg att ta? Ingen visste vad som skulle hända härnäst!"

 Ja, spännande värre var det, och jag gastade "Pingu, kom hit!", som värsta idioten... och efter en stunds fördröjning så kommer Pingu tillbaka till verkligheten och agilitytävlandet (och jag berömmer honom), men han fortsatte strax efter sitt flamseri, så jag bröt. Jag kommenderade "Nära!" och spatserade över agilityplanen med avsikt att bara ta de två sista hindren. Dumt nog så skickade jag honom på det nästsista hindret åt samma håll som det som lockade honom, men han vände strax tillbaka och skuttade de sista hindren så fint. Men så himla glad var jag inte. Pingu var inte heller så intresserad av hans speciella "tävlingsboll" som han annars brukar vara... 



Zafir vid ringside. Annars så fick han faktiskt mest vara i bilen. Tyade inte med att höra hans smågnällgläfs i hundburen, samtidigt som jag inte heller ville ge honom chansen att missköta sig i buren. Jag hade gett honom värsta största glufsiga köttbenet som "underhållning" medan jag gick banvandring etc, men nä. Det dög inte!


 Jag har ju kört rallymoves innan agilitystarterna dels för att få bättre kontakt vid agilityn, speciellt just där vid starten samt även dels för att rallyträna lite tävlingslikt, men idag gick det liksom inte; Pingu var knappt kontaktbar. Enbart korta sekvenser kunde jag bibehålla hans koncentration.
    Sedan var våra ingångar mot starthindret helt nosiga och utan agilityfokus; hade svårt att få upp honom från gräset och få honom att sätta sig. Han tjuvstartade som det visslade om det i bägge klasserna. Kändes verkligen som att vi har tagit många steg bakåt i agilityutvecklingen.

Zafir kollar in banvandring.
I pausväntan till hopploppet så funderade jag förstås över Pingus plötsliga spanande ut från banan: "Vad spanade han efter, månntro?".
    Jag hade förstås redan vid banvandringen noterat löptiksmattan behändigt slängd under inropartavlan, så om jag inte hade förstått det redan innan, så blev mina misstankar besannade.

När jag förstrött kollar in small-klassen råkar jag lägga märke till att en av jyckarna använder löptiksmattan, och jag får då en aha-upplevelse: Ja, men hennes hundar hade ju stått därborta och väntat intill framhoppningshindren. Alltså åt det håll som Pingu hade spanat.
    Så sen när det var dags för Pingu-rastning så gick vi bort och utnyttjade min iakttagelse; vi körde "life reward"-träning där löptiken hade med största sannolikhet varit.

Jag menar, det gäller att ta chansen när den bjuds. Det var ju liksom länge sen vi hade kört tvättäkta "antilöptiksträning". Att det sedan råkar infalla på en riktigt officiell tävling spelar mindre roll.
    Förresten så var det inte bara Pingu som var ovanligt "disträ" inne på banan denna tävlingsdag.

Vid ett tillfälle när Pingu satt där intill mig så råkar jag se hur han länge spanar efter en hund som passerar över tävlingsområdet. Just den hunden råkade likna (!) hunden i "grannlägret" bakom oss. Kanske "grannhunden" löpte, vad vet jag? Det jag dock vet är att ungspolingar kan ha fel när de trånande önsketänker om sin tilltänkta fästmö.


Hopplösa kär-Pingu fick mest vara inlåst bakom lås och bom. :)

Hoppklassloppet

Innan vår start hade jag för säkerhets skull bett Helena att ställa sig i det bortre vänstra hörnet för att mota bort eventuell rymmar-Pingu, men hon behövde inte anstränga sig, som tur var.

Pingu var lika ofokuserad i starten.. Just det! Han blev bajsnödig (!) precis innan vår start, men vi hann slutföra hans toalettbestyr innan vi skulle in på banan. ;)

Tjuvstart (som jag dumt nog släpper igenom), sen minns jag inte mycket, men visst kutade han in i fel tunnelingång, va?

Hur som helst får man väl vara nöjd med att det inte blev några "incidenter", men jag var lite besviken över att jag inte körde första banan, fast å andra sidan var det nog lika bra att jag bröt Pingus flamseri innan det spårade ur.



Söndag. Lagtävlingar på Södertälje LKK


Så sent som dagen innan, alltså när vi råkar nämna lagtävlingarna, så inser jag att det är inte på Strängnäs LKK - utan på Södertälje LKK - och absolut inte på Södertälje BK ;). Jag hade garanterat åkt till Strängnäs!

Ja, det blev lite missvisande när Strängnäs är arrangör, alltså det är Strängnäs som visas på SAgik-tävling, men visst stod det helt klart - som underrubrik - i fetstil - på PM:et att tävlingen var på Södertälje LKK. Men har man liksom blivit itutad på SAgik-tävling Strängnäs, så tänker man Strängnäs. Allra helst när Södertälje också är ett ortsnamn som börjar på S och har prickar över bokstäver i början och slutet. //Den knappt läskunnige. ;)

Okej, får väl erkänna att jag blev lite "besviken" när jag insåg att tävlingen var på denna plats; jag hyser lite agg mot den, faktiskt. Säkert helt orättvist, men så är det. Det enda braiga med denna plats är den lyxiga toan med rinnande vatten och gott om plats.... och den var låst med hänvisning till trånga bajamajor.

Problemet med denna plats är framför allt parkeringen, som ligger typ "en halvmil" bort (hunden blir i alla fall ordentligt rastad vare sig man vill det eller inte ;) ) och därborta är det allmän kaos och panik att hitta en tillräckligt stor plats att parkera bilen som inte inkräktar på granntomterna till p-platsen.

Vid lunchpausen, inne i klubbstugan, i cafeteriakön, där samtalsämnet råkade komma in på parkeringseländet, så nämnde jag att man kanske borde ha en p-vakt. "Men... det ska inte behövas! Det är ju uppritade p-rutor!!", protesterade kvinnan bakom disken. "Jo, men visst... fast det hjälper inte. Folk parkerar ju hur som helst.", upplyste (?) jag i min tur.

Att jag burdust blev totalt ignorerad att få inhandla mitt eftermiddagsfika tänker jag inte nämna; tjejerna bakom disken råkade helt enkelt hoppa över mig i kön. Men envis som jag är - samt något försynt - så upptäckte de till slut sin lilla fadäs. Det är sånt som händer. Been there done that. //Butiksjobbaren ;)


Okej, måste väl ändå ge lite plus till stället; själva tävlingsområdet kändes öppnare och rymligare att lyckas passera till och från banor och tältläger än förra gången man var där på lagtävlingar med fyra banor igång samtidigt. Man tackar det allra ödmjukaste för lyxen!! (Förra gången fick jag panikkänslor med ilskna "Aldrig mer!"-tankar malande surt i huvudet när man nästan förgäves försökte ta sig till och från stället med ens ouppfostrade odågor till byrackor stramt hållna i kopplen.)


Nä, nu ska jag sluta gnälla!




Först och främst, så var Zafir jätteduktig i sin hundbur! Jag blev ju lite orolig när jag insåg vart tävlingen var, och jag förstod att det gick inte att ha nödlösningen med att ha Zafir i bilen under själva loppen och banvandringarna, men det var inga problem idag. Det stora benet dög idag som underhållning när det blev lite trist och ensamt i hundburen. Inga problem alls! //Jätteglad samt lättad matte. :) 

Precis innan bilden (till vänster) togs så låg Zafir i tjusig lejonställning med framtassarna hängande över burdörrskanten. Typiskt, va!
Så här låg Zaffe lite då och då medan hundar och folk passerade bara några meter ifrån honom.

Zafir trivdes i sin hundbur.

Zafir inbjuder till lekstund med...
... söta Leia.

*harkl* Ja, ja.. sådana lekar... *harkl*

Det här ser lite trevligare ut.

Duktig och fin Zafir medan matte har gått bort en liten bit för att kika runt tälthörnen för att se om det snart är dags för banvandring.


Eftersom det inte fanns högtalaranläggning till alla fyra banorna, så fick man själv försöka hålla koll när det var dags för banvandring och sen själva loppen. Vårt lag ZaPi-FraKo hade startnummer 20, och Kalaspuffarna nr 19.
    Ett säkert tecken på att det snart var dags för start var när man såg Rosie knata omkring med sin hundbur, det vill säga hennes för dagen två startande hundars mobila "avbytarbänk".

Zia och Sheena samsas inne i hundburen. Bilden är tagen när det var dags att åka hem och nedmontering av lägret.

Apropå Kalaspuffarna så måste jag passa på att gratulera till vinsten i agilitylagklass A!!
Måste även säga att dagens hjältar utnämner jag...

  •  Rosie som körde två hundar i sitt Kalaspuff-lag, som med andra ord sprang dubbelt så mycket som oss andra, och skötte hundbyten med hjälp av den mobila "avbytarbänken".
  • Anneli och Helena L som bägge körde andras hundar, vilket är en konst att bemästra.

*I och med att Annika, Koys matte, inte kunde närvara, så fick vårt lag köra värsta rockaden: Anneli, som egentligen är matte till Zack, fick köra Koy, medan "inhyrda" Helena L, som tyvärr så sorgligt är "inbetween dogs" fick köra Zack.

Här kommer resultaten från loppen... En liten ledtråd till den oinvigde: För att få ett resultat måste minst tre hundar komma i mål.
    Kan också berätta att Pingu var typ lika ofokuserad som dagen innan; extremt nosig och dan. Fick knappt nån kontakt under den numera sedvanliga rallymovesuppvärmning. Han var även (precis som dagen innan) totalt ointresserad av sin speciella "tävlingsboll".

Hopplagklass A
http://sagiktavling.se/resultat/start-och-resultatlistan-lag/
Zapi-Frako
Anneli Lindkvist*        Zack    Ej Stambokförd I Skk    Waxholm BK    0,00    Disk
Kerstin Eriksson        Pingu    Engelsk Springer Spaniel    Österåker BK    0,00    Disk
Helena Jansson        Frasse    Ej Stambokförd I Skk    Österåker BK    5,00    39,15
Annika Hamilton*    Koy    Border Collie    Waxholm BK    0,00    Disk

Agilitylagklass A  Tjohooo! Vi har ett resultat!! :)
http://sagiktavling.se/resultat/start-och-resultatlistan-lag/
22 (av 29 startande)   Zapi-Frako    45,00    136,66
Anneli Lindkvist*        Zack    Ej Stambokförd I Skk    Waxholm BK    0,00    Disk
Kerstin Eriksson        Pingu    Engelsk Springer Spaniel    Österåker BK    10,00    53,52
Helena Jansson        Frasse    Ej Stambokförd I Skk    Österåker BK    25,00    45,59
Annika Hamilton*    Koy    Border Collie    Waxholm BK    10,00    37,55

 Det här loppet kändes roligt och bra - trots flera panikräddningar; minns bäst när jag ser att Pingu är på väg att springa förbi hopphinder som ska tas, och jag panikräddar - och Pingu svarar så fint och skuttar hindret åt rätt håll medan jag utbrister ett glädjetjut-Yes!!!" :)

Hopplagklass B
http://sagiktavling.se/resultat/start-och-resultatlistan-lag/
Zapi-Frako
Anneli Lindkvist*        Zack    Ej Stambokförd I Skk    Waxholm BK    0,00    Disk
Kerstin Eriksson        Pingu    Engelsk Springer Spaniel    Österåker BK    24,23    50,23
Helena Jansson        Frasse    Ej Stambokförd I Skk    Österåker BK    0,00    Disk
Annika Hamilton*    Koy    Border Collie    Waxholm BK    0,00    Disk

Agilitylagklass B
http://sagiktavling.se/resultat/start-och-resultatlistan-lag/
Anneli Lindkvist*        Zack    Ej Stambokförd I Skk    Waxholm BK    0,00    Disk
Kerstin Eriksson        Pingu    Engelsk Springer Spaniel    Österåker BK    0,00    Disk
Helena Jansson        Frasse    Ej Stambokförd I Skk    Österåker BK    30,00    41,81
Annika Hamilton*    Koy    Border Collie    Waxholm BK    0,00 Disk

Den här banan hade för mig en "mardrömsstartsträcka"; värsta raksträckan längs hela (!) långsidan plus lite till in i banan. *pust* 
    Pingu kändes tämligen flamsig och okoncentrerad. Jag ser också hur han mitt i slalomet kollar in en svart labrador/labradorliknande hund som passerar utanför banan. Pingu missar sista porten i sin okoncentration/trötthet? och jag tar det säkra före det osäkra att bara fortsätta och därmed frivilligt diska oss; ville inte riskera någon "incident" med hund som kutar av banan. Jag tog även en egen hinderväg med min flamshund, fort in i mål (och koppel) med odågan.

Pingu med "kär-min".

Pingu gjorde nog i varje lopp försök till "publikmingel/friarstråt" efter målgång, men med hjälpsamma tävlingskompisar så avvärjdes dessa försök kvickt som attan. Stort TACK för det!

Haha! Zack och Pingu är typ samma skrot och korn, fast på lite olika sätt (viltspaning/löptiksfrieri). Jag fnissade gott åt de båda strax före vår sista start för dagen, där vi väntar intill startfållan, då bägge kastar sig ned på marken för att rulla sig i gräset - samtidigt - intill varandra. :)

Jag minns inte nu säkert, men i starten till det sista loppet (eventuellt var det det näst sista) så låg (!) Pingu och "löptikslickade" gräset framför sig, men jag fick upp honom och till agilityskutt ändå. Seger!! :) 


Efter fyra lopp så blev man nog lite trött i Pingu-huvudet.
Pingu och Zafir "vänslas" lite.
Fin-hundarna kollar in passerande hundar, lugnt och fint.

Nu är det dags att åka hem och allt ska monteras ned. Pingu passar på att sabotera lite genom att försöka pressa in huvudet under den nyss neddragna tältduken.

Just det! Lugnt och stilla ska man vänta om man är en väluppfostrad jycke.

Zia och Sheena i sin "mobila avbytarbänk" medan vi plockade ihop lägret.


"Hur ska det gå på rallylydnadstävlingen nästa helg när Pingu numera har plockat tillbaka sitt gamla flams- och hopplösa jag?", funderade jag i bilen hem... Tja, vem vet? Men det kommer vi få veta på lördag eftermiddag... Vad kommer jag då ha för hund i andra änden av kopplet? Spänningen är oliiiidlig!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar