Bildblogg från dagarna innan man blev så där off.

En del lite äldre bilder som jag tydligen lassade hit för ett tag sen.

Han (Zafir, alltså) har faktiskt vuxit till sig ordentligt. Jag har två stora hundar nu.

Och plötsligt kom jag på att valpen är ju stor; måste börja skynda, sätta igång med vad som komma skall...

... som till exempel att ägna dagar på brukshundklubbar och se andra främmande - samt kända - hundar.

På andra sidan planen pågår en lydnadskurs.

Självklart kunde agilitynördmatten inte motstå att låta valpen kuta igenom tunnlar.

Pingu övervakar både Zafirs tunnelkutande samt lydnadskursen.

En tämligen vanlig syn när man har bråttom till jobbet. "Men matte, kan vi inte stanna hemma på tomten och leka istället?"

Zafir hittade en "liten" pinne på skogspromenaden. Den ville dock inte samarbeta med honom och följa med hem...

... så han hittade en lite mer samarbetsvänlig pinne istället.

Den hängde med ett bra tag på skogspromenaden.

Zzzzzzz. Pingu snarkar lutande huvudet på mattes knä. Fin-killen.

Andra sover upp-och-ner inne i hundburen.

Soffan rymmer oss alla tre... samt leksaksgräsanden. :)

Nu har vi hamnat uppe på brukshundklubben igen...

Eftersom man upptäckte att Zafir inte alls ville sitta tyst och titta på på "avbytarbänken", så fick man ett ryck att träna det. Pingu kör lite slalom medan...

... Zafir tittar på. Han fick godisregn över sig när han var tyst och lugn. Det gick allt bättre.

"Jo, så här gör man visst när man tränar agility!!", insisterar Pingu, agilityproffs. :)

Zafir forcerar tunnlar i parti och minut.

Sitta kvar kan man också.

Sen försökte jag ta en bild medan han satt fot intill min sida, men det var totalt omöjligt; så fort jag försökte ta en bild, så smet han framför mina fötter istället.

Uppe på "baby-balansens" kontaktfält.

Bästa finhundarna!

Efter agilitykursen (som jag själv har, alltså) så kunde jag inte motstå att testa lite grann med Zafir. Haha! Hur kan man vara så urbota dum och tro att man kan ställa en godisskål efter ett par hinderstöd för att träna lillgrabben att söka sig mellan stöden och sen få äta upp godiset i skålen? Jo, han kutade mellan hinderstöden så fint, men grabbade förstås åt sig hela plastskålen och körde några tjusiga ärevarv runt planen, vilt tuggande på skålen så plastbitarna yrde.

Demolerad godisskål. Observera att Zafir själv sen hjälpte till att söka upp plastbitar från marken, som han sen snällt lossade mot utbyte av godis.

Skönt att kvällarna börjar bli så pass ljusa att man kan ta en kvällspromenad i skogen. Zafir, med en pinne i munnen sin vana trogen, medan vi tog en liten passivitetspaus vid en sten.

Pingu ligger så fint och lugnt intill mig på stenen.

Fullmåne.

Söta Zafir med sin fina "Stig-Helmer-tofs".

Kommentarer överflödiga, förutom att Zafir tyckte det var kul så länge det varade. :) (det rasslade sen gott i dammsugaren)

På jobbet.

Den senaste tiden så har jag bara velat göra det som Zafir och Pingu gör på bilden här ovanför; slappa och slöa, men... nä! Det är bara att rycka upp sig. Så snart blogginlägg om agilityträningstävling, kennelträff, agilitykurs samt rallyträning.