Agilitytävling Vallentuna BK och Ågesta, Sthlm Södra BK

Lördag, Vallentuna BK

Hur lyxigt som helst! Första start för largeklassen tidigast klockan 14.00, och så bara en 20-30 minuters resväg. Tretton minuter i ett slår det mig, där jag sitter i lugn och ro i soffan, att jag ska ju tävla om en timme!! Höll på att glömma bort det.

Första loppet (av fyra) för dagen var agilityklass. Få se vad jag nu minns...
    Pingu satt fint kvar i starten. Det blev väl två vägran, varav den ena i sista porten i slalomet. Jag misstänker (men behöver absolut inte vara så) att anledningen var att den nästsista slalompinnen satt snett, så det var bara att kuta tillbaks till första porten för att börja om igen... Ja, jag förstår att vi fick hela 9,29 i tidsfel.

"Nästsista *pust,pust* slalompinnen *pust, pust* sitter snett!!", ropade jag - mycket - andfådd bort till sekretariatstältet när vi kom i mål. Min enda tanke var att fixa det innan nästa startande. Jag blev förvånad över att de faktiskt hörde mitt rop trots min andfåddhet. :) (En mer vinnarskalle en vad jag är, skulle nog ha protesterat och bett om omlopp på grund av tekniskt fel, men äsch! Spela roll!!)
    Tack till Aslans Peter som jag hade "hyrt" som "Pingu-målvakt" för säkerhets skull, men det var helt onödigt, men... det känns tryggt att veta att nån står där - ifall att.

Ni ser väl att ens klubbkompisar Tomas med Gibson och Peter med Aslan blev etta och tvåa!! De båda hade verkligen en höjdardag i Vallentuna; de båda fick springa i typ skytteltrafik fram och tillbaka till prisbordet. Grattis båda två!! :)

 Hoppklass 1C
Ingen tjuvstart här heller, men jag sa mitt "Kör!" lite tidigare än vanligt (fegade ur, alltså), och det gick så bra så! :) Katarina både filmade och var "målvakt" samtidigt. Tack för det!!

Det blev lite väl vida svängar på slutet.

Och så här blev det på resultatlistan. Ni ser väl vilka som vann och kom tvåa, va!! Vad var det jag sa? Vilken dag för dessa gossar två!!

 När Katarina råkar gå förbi mig med resultatlistorna i högsta hugg, så säger hon: "Pingu var fyra hundradelar från en pinne!!", och min spontana reaktion var: "Oj!! Vad kul!!" :)
    Tja... en tvättäkta vinnarskalle skulle nog istället känna en bitterhet att vara så nära... men jag kände och känner fortfarande bara en enda stor glädje: Tänk att vara så nära!! *lycka*

Hoppklass 1B
Det var verkligen gränsfall (nja, nä) att Pingu tjuvstartade... om man ska vara snäll/dumdristig (välj själva) och se mellan fingrarna. Det blev två (!) vägran på det tredje hindret, och sen strulhandling borta i högra hörnet, vilket resulterade till en disk. Ja, ja... se själva:

Hoppklass 1A
Ja, hoppklasserna är inte i bokstavsordning, men dock i kronologisk ordning. Så det så!

Ingen tjuvstart, men jag fegade dock och sa mitt "Kör!" tidigare än vanligt. Väldigt vida svängar, men jag är glad att han faktiskt hittade rätt slalomingång, vilket är något vi (Pingu) har lite väl ofta svårt för när man kommer rakt på och i full fart. Sen klantar jag till det efter slalomet. Jag hade vid banvandringen tänkt gå på andra sidan om följande tunnel och  hopphinder, men... Undrar om det då inte blivit nån fulsnurrsvägran?
    Jag är även glad för släppet på målrakan. Duktig Ping!!

 Det blev en 14:e plats (av 38 startande) med 5 fp och tiden: 36,12 sek (vilket var över 10 sekunder efter vinnande jycke Aslan med Peter). Om vi inte klantat till oss den där fulsnurrsvägranfemman, så hade vi kommit på en sjunde plats istället. Ja, om och om, ja!!


 Jag tyckte Pingu hade skött sig så pass bra så att han fick nu efter sista loppet för dagen demolera sin speciella tävlingsboll till intet; allt fluff ligger nu i en sopsäck på Vallentuna BK.

 Tävlingsboll utan fluff.
Det är nu åter dags att inhandla en ny. Jag har alltid minst en likadan boll i reserv i tävlingsväskan.

Vad pysslade Zafir med under tiden som Pingu agilitytävlade?

Under själva loppen och under banvandringarna så vaktade han bilen, vilket ju är ett hedersamt jobb.

Och så tränade vi också på att tycka att hundburen är en utomordentligt trevligt ställe att vila på. Zafir är gärna i buren, men än så länge så har jag ännu inte stängt burdörren någon längre stund - och gått därifrån.

Fin-hundarna.

Söndag, Ågesta, eller Stockholm Södra BK, som det så fint heter.

Hoppklass 1A
 Hm? Försöker minnas... Kollar in resultatlistan på SAGIK-tävling.. Tydligen kom vi på en 19:e plats av 41 startande med 5fp och sex hundradelar i tidsfel. Jag minns inte ens hur banan gick.. *funderar ett bra tag*
    Jo!! Nu minns jag! Det var ju den där knöggliga banan, ju! Det var två hinderkombinationer där hur man än gjorde så blev det fel, liksom; en lång, rak tunnel där bakomsidbyte var det enda man (läs: jag) hann med, och då missförstod Pingu. Måste med andra ord träna detta.

Agilityklass 1A
Hm? Minns inte.. Kollar in resultatlistan på SAGIK-tävling... Vi diskade oss.. *funderar* Jo! Det var ju den där knöggliga banan, ju! ;) Den med två riktiga "fällor" (i klass 1 ska det egentligen inte vara några "fällor"). Flera hundar låste sig på balansbommen efter en tunnel när de istället skulle till A-hindret. Trots att jag visste detta, så lyckades jag ändå inte. Min mening var att hojta så tidigt som möjligt medan han fortfarande var i tunneln, men nä!
    Efter A-hindret så gick banan i ett hopphindervänstervarv, vilket var den andra "fällan"; att inte fortsätta rakt fram mot målet. Diskade som vi ju redan var, så struntade jag i vänstervarvet, tänkte passa på att träna målrakesläpp istället, viket gick så där - vilket visst var bara bra, för jag fick sen höra av Koy-matten att hon tänkte att jag inte var riktigt klok; en hund (med ägare) passerade nämligen precis efter det sista hindret som vi nu kutade rakt emot. Fast det gick bra; varken jag eller Pingu såg dom.

Just det! Kom precis på...
    Min stora oro inför loppet var att efter balansbommen så "vette" banan rakt mot framhoppningshindren, med andra ord fanns det risk att Pingu-odågan skulle få för sig att kuta ut dit mot nån stackars oskyldig hund. Så jag satte ut "målvakter" dit. Men det behövdes inte; Pingu var så fint lyhörd när jag hojtade "Pingu!!" efter balansbommen, och for rakt in i tunneln - precis som han skulle göra. 


 Hoppklass 1B
Pingu och jag har startnummer 1. Det blev en rackarns väntan på att sekretariatet, funktionärer eller vad det nu var skulle bli klara. "Äh, vi passar på att träna lite rally, då. Så här lite tävlingslikt intill ringside.", bestämde jag. Pingu var med på noterna.

Jag minns faktiskt den här banan. Den var lite knögglig. (har ni hört det förut?) Speciellt vid den andra långa, raka tunneln. Jag insåg under banvandringen att det enda sättet att vi skulle greja tunnelingången var att jag fixade till ett blindbyte innan, men för att jag skulle hinna med det, så måste Pingu sitta kvar ganska länge i starten... Äsch! Jag fegade i starten, ville inte riskera en tjuvstart - så jag hann inte. Det blev strul förstås.

Som ni ser så funkade inte ett endaste bakomsidbyte vid rak tunnel. Träna!! Tack Annika för filmen!! Speciellt tack för att den hackar så man inte fullt ut ser hur hackig min handling var, och hur knögglig banan kändes bitvis.

Agiliyklass 1B

Den här banan kändes faktiskt inte knögglig, men det var ingen "Kärran-bana". Hann ju inte med, ju!! Och det gäller oss båda, både Pingu och jag. Jag var fullt medveten om att starten med två hopphinder efter varandra och sen "krångelslalom" skulle bli för svårt för Pingu. Mycket riktigt så kutar han förbi slalomet, trots att jag tänkte på att inte komma för nära, utan mer skicka honom in i slalomet, men nä.

    Hela banan var som en enda stor vänsterkurva, med en liten högerknix på slutet. Minns inte var vi diskade oss... Nånstans mitt i, kanske? 

Trots dagens tre diskade lopp av fyra försök, så känns det bra. Pingu skötte sig i banan. Fast jag var liiiite orolig vid den sista starten. Det är kanske just när han börjar bli trött i huvudet som han har allra svårast att motstå luktfrestelserna runt om. Precis efter jag tog av honom halsbandet framför första hindret, så ser jag hur han vädrar snett bakåt. Tankarna far genom huvudet: "Ska jag bryta redan nu? Innan nåt dumt händer. Eller ska jag bara kallt köra som jag tänkt..?" Jag körde på, och det gick alldeles utmärkt bra. :) 

Den allra största behållningen var när en tävlande (typ okänd, men känner igen henne) säger att hon gillar Pingu, och att hon alltid försöker få till att se hans lopp. Vad överraskad och glad jag blev!! Jag som inbillar mig att alla typ hatar honom; att de är oroliga att han ska hitta på nåt otyg.

Zafir spanar in agilitytävlingen där två banor var igång samtidigt. Mycket att titta på i duggregnet.

Och så den obligatoriska burträningen för Zafir. Observera att nu är burdörren stängd. Det blev bara för en liten stund. Zafir började lite, lite smått krafsprotestera mot dörren. Vill inte avancera för fort, vill inte misslyckas, vill att han ska trivas, vill att han ska förstå att han får mer vinning av att vara lugn och avslappnad.

Kolla in Pingus underbara blick på bilden; lugn, avslappnad och lite smått oförstående vad för dumt och fånigt matte pysslar med.