Laddar inför tävling. Del 3, den sista delen. Tävling nästa helg

Sista delen. Tävling om exakt en vecka (när denna menings skrevs, alltså).

    Men nu hoppar vi först åter igen tillbaka i tiden...

Lördag (förra veckan), och dags för skogspromenad...

    ...vilken jag nästan tvingade mig själv till. Hm? Ja, jag - som alltid har verkligen njutit av skogspromenader - tycker numera att de bara är jobbiga. Varför?
    Tja, antagligen kombinationen högre krav på mig själv och dumhund (Zafir) som helt klart har högre viltintresse än någon av mina tidigare hundar... eller har jag glömt bort hur de andra var som unga..?  
    Ja, så gick tankarna i bilen mot skogen. Påminde mig om att jag har ju alltid haft "antivilt"-träning med alla mina hundar. Ja, i alla fall ESS:en.

Och så kom jag på att när Pingu var slyngel, så hade jag ju ofta honom i "långkoppel", det vill säga jag kopplade ihop hans koppel med Spirous dito...

... så då gjorde jag samma sak med Zafir. Alltså kopplade ihop Pingus koppel med Zafirs, 😉 som synes på bilden. Gissa förresten vad de båda spanar på!

Zafir - som har koll på ALLT - vände strax på huvudet in mot skogens spännande dofter igen, och vädrade intensivt i luften.

Där vid pilen ser ni vad de spanade på - ett par skridskoåkare.

När jag går där i skogen så har jag förstås självklart även Pingu under strikt uppsikt (blev förgrymmad på honom ett par gånger), men när det gäller honom så är jag mest orolig över att han ska få nys på nån söt löptik som har knallat runt där i skogen. *suckar* Ja, ibland (läs: alldeles för ofta) så saknar jag verkligen "min" gamla "Vara-ifred-skogen". Det var tider det!

Här en länk till ett kåseri om just min "Vara-ifred-skog".

Strax tillbaka till vägen och bilar, så koppel på på bägge jyckarna.

Rallyträning

Ovanligt, va? 😊
 

"Öh? Vadå rallyträning? Vi sitter ju inburade i värsta största hundburen, ju! Vi vill ut! Vi vill köra!! Vi vill!!!!! Släpp ut oss!! Duh!! Matte!!! Låt de andra hundarna sitta i bur istället. Det är vår tur nu. Hör du matte? NU!!!!"

Zia, Sharon och Sheena tyckte ungefär samma sak som mina hundar, men de var i en ännu större "hundbur". 😉

Men vad pågår här?!!! Zafir ligger platt ned mitt i rallybanan!

Ja, vad hände egentligen?
    Vi hade byggt upp en relativt kort bana, och det här var tredje rundan för Zafir (förstås med pauser emellan). Zafir var de två rundorna innan hyfsat duktig, men nu så spårade han helt ur. "Men varför?", undrade vi, men hann bara säga typ ett par meningar så svarade Zaf själv genom att lägga sig platt ned; han var slut i huvudet. Med andra ord: Zafir behöver ännu flera pauser/inte köra längre stunder.

Kort och intensiv agilityträning på brukshundklubben

I måndags så åkte jag direkt efter jobbet upp till brukshundklubben. Egentligen framför allt enbart för att träna slalom med Zafir. Hans agilitytävlingsdebut börjar ju så smått närma sig. Sikte är tagen på Nacka BK den 22 april, men om det verkligen blir så får vi välan se. Det blir som det blir bara.
    Då i måndags så var det näst intill barmark. Ja!! Våren är på väg, tänkte jag lyriskt och uppsluppet 😊 och lyste som en sol fast det var mulet.

Vi tränade också passivitet, och då fick Pingu ställa upp som "störningshund", vilket han absolut inte hade nåt emot. Vi tränade även att kunna gå till och från agilitybanan utan att dra i kopplen.

Träningen kändes lyckad, och att vi är på väg framåt. Äntligen när det gäller slalomträningen. När vi åkte därifrån, så bestämde jag mig för att vi skulle försöka träna korta, intensiva pass typ varje dag, nu när snön har försvunnit....

 

Avslutning på rallykursen vi påbörjade för nåt halvår sedan 😊

Haha! Ja, äntligen så fick vi till det sista kurstillfället på den mycket braiga kursen "Rallylydnad, vad tittar domaren på?" Detta sista kurstillfälle blev megalångt. Stackars Lottie fick liksom aldrig gå hem och sova. 😉 Fast vi hade ju gofika med oss, så hon behövde i alla fall inte gå hungrig. Och nej! Vi satt inte och fikade hela tiden, utan fikat inmundigades medan den andra körde. Så det så!! 😋 Och ja, vi var bara två kursdeltagare, så det var som värsta privatlektionerna.

  Jag och Pingu, som ju debuterar i fortsättningsklass på lördag, ska nöta in en bra och hållbar startrutin, där jag får upp Pingu i koncentration, men även får till att ta av koppel och stoppa undan det - utan att tappa hans fokus på att jobba/köra rally. Jag tappar ju honom direkt (oftast) om jag stannar upp, liksom.

 Även Zafir fick köra nu på det sista kurstillfället. Han ska ju på lördag få köra sin andra officiella tävling (den förra, debuten, var i höstas). När det gäller honom är att få ned honom till hanterbar stressnivå. Zafir vill ju göra ALLT - PÅ EN GÅNG - NUUUUU! Och så har han iiingen aaaaaning vad sitt är. "Vadå? Aldrig gjort förut. Vadå sitta intill mattes vänstra ben? Aha! "Sitt!" betyder att sätta ned rumpan. Okej. Öh? Vadå? Jag kan väl sitta här, snett framför och se på dig härifrån? Varför inte? Va´ petig du är, matte!!"
    Ja, typ så är det, och under tiden jag visar honom tillbaka till vänstersidan, så hittar han MASSOR med grejer han samtidigt kan pyssla med. 😉😊 eller rättare sagt 😕 och det gäller oss båda. 😉

Zafir är en energisk liten pojke, vilket är bra - men vid de rätta tillfällena, liksom.

Som ni kanske förstår så blev det ingen slalomträning i tisdags. Alltså apropå min tanke i måndags att jag skulle börja nöta slalom typ varje dag med Zafir...

I onsdags...

... alltså två dagar efter i måndags - så vräkte snön ned!!! 😡😡😡 (det hade redan börjat kvällen innan)

Jag har nu utmärkt den 8:e mars till "Murphys lag"-dagen, "lagen om tingestenas jävelskap", eftersom mycket - och då menar jag mycket - trilskades med mig denna dag, allt från snö, snö, snö, plogvall att fastna i, var redan sen till jobbet, först kom det leverans på 28 större lådor (utan pall), insnöade gallerlastvagnar som trilskas, iskalla fingrar, strax följd av leverans av 46 lådor på fyra pallar, dator som hänger sig precis när det helt plötsligt - från ingenstans - tre kunder oberoende av varandra sluter upp vid disken samtidigt osv, osv
    Under hela dagen så svor jag över snöovädret - som ju absolut måste vräka över en precis just den dagen då jag har valpkurs på kvällen. Hur mycket skottat är det på brukshundklubben? Kommer jag fastna på parkeringen? Hur ser planerna ut? Jag ska aldrig mer ha kurs på vintern!!
   Ja, så gick mina dystra tankar. Hade absolut inte nån lust att ha kurs. Var ju virrig och värdelös förra kurstillfället (som var 14 dagar innan, uppehåll över sportlovet efter önskemål av kursdeltagarna). Kommer någon komma?

Bild från när mina jyckar fick springa av sig lite efter kursen samtidigt som jag städade och plockade undan lite hoppbommar från snön.

Jodå, alla kursdeltagarna kom - förutom en, och då började jag förstås undra för mig själv om anledningen var snöovädret eller för att jag var värdelös tillfället innan. Tja, vi får se nästa onsdag...
    Annars så blev detta kurstillfälle riktigt bra, trots att jag fick lov att kvickt tänka om, improvisera samt anpassa allt till omständigheterna såsom snöoväder, möblera om i klubbstugan så vi får plats med övningarna därinne (förutom valpinkallningen som vi körde utanför stugan, och innan ett "Sitta kvar" i dörröppningen) - och faktiskt även när den lilla söta irländska settern äntligen (tyckte nog hans familj) la sig ned och vilade. Egentligen var tanken att alla skulle gå tillbaka till sina stolar vid bänkarna, men när sötparveln 💗 låg så avslappnat fint i det mindre rummet (där alla fått sitta och vänta på sin tur att köra i det större rummet), så hade vi helt enkelt teorisnack där för att slippa väcka den valp som sover. 😏💗 Ja, jag är anpassningsbar som instruktör. 😊


Jo, sen efter kursen när Pingu och Zafir fick rusa av sig lite, så tog jag med mig en osttub med viltsmak. Ville testa vad de tyckte om den... Haha! Okej, jag fattade vinken relativt snabbt - they lovin´ it!! De skuttade på mig, nästan klättrade på mig för att få mer. De gick som klistrade intill mig. "Eh? Vad gör ni? Spring iväg nu!", försökte jag till slut att schasa iväg dom. Nja, nä det gjorde jag inte, men det var näst intill, faktiskt.

Pingu har i alla fall aldrig - någonsin hittat så många godisstenar/upphöjningar på brukshundklubben som denna kväll. Om jag tänker efter så har han nog aldrig någonsin kört sitt "godisstenstiggeri" på klubben innan. Han brukar ha annat att tänka på liksom, såsom intressanta luktfläckar, löptikar etc, etc.

Vid ett tillfälle så sprang faktiskt Zafir från mattes sida...
    ... för att göra sig en toalett - på andra sidan det nu förvånansvärt djupa diket mellan planerna och "stallet" (förvaringsbyggnad) som ju är omringad av mängder av vassa, taggiga buskar. Zafirs bajshög riktigt LYSTE i den vita snön runtom. Alltså, jag bara måste få upp den... men jag skuttar inte vigt som en gasell över diket. Lite trevande försökte jag kliva ned i det snötäckta och djupa diket, men nä, det gick inte. Okej...

Jag (förstås förföljd av bägge hundarna) gick sen över bron, och försökte ta mig dit hitom "stallet", men nej, jag fick lov att bryta min "plocka upp bajs-expedition" ute i the wilderness på grund av alla taggbuskar. Jaha... funderade jag, och går runt bakom "stallet" och lite trevande balanserar mellan all den nu snötäckta bråte som är där bakom. Pingu forcerade över nåt som prasslade lite oroväckande under snön, men han brydde sig föga. Sen skuttade Zafir upp i en övergiven (?) släpkärra och Pingu hängde raskt på...
   

"Godissten!", visade de båda i kör.

Och förstås så fick de godisutdelning.

Sen fortsatte jag mitt försök att nå Zafirs bajshög geom ytterligare vassa och taggiga buskar som obarmhärtigt fastnade i jacka, byxor och mössa. Den sistnämnda fick jag hålla fast för att få ha kvar på huvudet.
   Till slut nådde "rädda bajshög-expeditionen" fram till sitt mål. Alltså, jag har faktiskt kämpat att få upp denna bajshög. //Stolt hundägare 😁

På vägen tillbaka, bakom "stallet", så skuttade förstås jyckarna åter igen upp i släpvagnen. Sen tog Zafir ett vigt skutt... upp och igenom trästaketet som är runt toavagnen, men det var för högt för honom, så bägge bakbenen fastnade kvar i staketet. "Uj, uj! Det där måtte ha gjort ont!", sa jag, och bjöd en nästan (!) helt oberörd Zaffe, tokhund, på lite "tröstgodis".

Senare, när vi passerade den där höga halmbalen, så for plötsligt Pingu upp på den i ett huj! Tänk vad en osttub men viltsmak kan få ens hundar att göra. 😏 Pingu har aldrig tidigare visat antydan att skutta upp på halmbalen, och han har passerat där oräkneliga gånger. Hans intresse har annars varit att vilja markera mot den (som han alltså inte får).

Sen när vi kom hem, kvart i tio på kvällen, så började jag att skotta gårdsplanen, men bara lite småfuskigt. Orkade inte med annat. Bilden: Uppdrag slutfört, kl. 22.05.

Så här skrev jag om denna nyinrättade "Murphys lag"-dagen, den 8:e mars, på Fejjan: klicka här så får du se.

Rallyträning - igen!!

Lite hastigt och lustigt bestämde vi oss för att köra ett till rallyträningspass på torsdagskvällen.

 

Vid detta träningspass så körde vi mer finlirs-träning. Alltså, ingen banträning utan vi nötte enstaka skyltar (med eller utan skylten bredvid oss), högerhandling, störningsträning (utlagda leksaker mitt i banan) samt ingång till startskylt.

Finlirsträning är nog mer givande än banträning, som i och för sig också är nyttigt, men mer för att kolla sin och hundens uthållighet att behålla koncentrationen en hel bana ut.

Zero ville visst träna mer eftersom han står kvar när matte var klar. 😉

Finaste, bästaste favvo-Zero. 💖

Tja, denna filur är också rätt så fin och söt. Synd dock på Zafirs otrimmade öron.

Tänk att den där osttuben med smak av hjort är så oemotståndligt god.

När vi hade tränat klart blev det...

... lite lek och stoj! 😊

"Men hallå! Jag då?! Jag vill också vara med, ju!!", säger Pingen.

  Ni behöver inte vara oroliga. Den här matten är alltid rättvis. Alla hundar fick träna precis lika mycket. Eh? Fast det var i och för sig bara Zaf som fick tennisboll-lek... *harkl* Men alla hundarna fick bonus-nosework-träning innan rallynötandet. Så det så! Vi körde nämligen direkt efter en nose work-kurs, och det kan man liksom inte låta bli att utnyttja, eller hur?! 😏 Alla hundarna, mina två, Zafir och Pingu, och Inas tre, Tazza, Izza och Zero, var både nosework- och rallylydnadsduktiga. Bara så ni vet. 😊


Senare ikväll (söndag) är det agilityträning i Arningehallen, sen imorgon, på mörka senmåndagskvällen... har jag fått en trevlig inbjudan till rallyträning, också i Arningehallen. En plats var över, och då tackade jag ja till erbjudandet. Bra, va! 😊